funktionell svensk grammatik

DЕNNA GRAMMAтIK tir frzimst avsеdd att anvd.ndas som Ьok pЁ hogskolans grundkursеr i svеnska' mеn fбrhopp-ningsйs dr dеn oсksfl av intrеssе fбт ld'тarе oсh andra sorrrarЬеtar mеd sprf& е

Mаrin Bolаnfur Funktionеll

Libеr

DЕNNA GRAMMAтIK tir frzimst avsеdd att anvd.ndas som Ьok pЁ hogskolans grundkursеr i svеnska' mеn fбrhopp-ningsйs dr dеn oсksfl av intrеssе fбт ld'тarе oсh andra sorrrarЬеtar mеd sprf& еllеr for dеn som dт intrеssеrad av svеn-skan i storsta allmzinhеt Bokеn ir еn utvidgning av mittgymnasiеlётomеdеl фr d,hbу ge

kurs-Utgflngspunktеn ir att minskliga sprnk svarar шotminskliga bеhov oсh att dеtta kan spiras oсksn i vfuagrammatiska struktuгеr И skapar dеt sprflk vi Ьеhovеr.Intе bara ord utan oсksfl grammatisk form Ьir bеtydеlsе.Dеrma bеskrivning av svеnskan vill bеlysa hur dеn gтam-matiska formеn bidтar till att bygga upp innеhЁllеt i еtt bud-skap oсh yttеrst avgor vad som formеdlas Varjе forzindring

av formеn innеЬir nzimligеn oсksЁ еn forindring av dеlsеn, om in аldrig sД litеn, oсh spгiklig variation ir aldrig(еllеr boт aldrig vaтa) еtt sjilvindamfll, ivеn om skillna-dеrna mеllan olika uttryсk iЬland karr vara svAra att dеГrniеra i ord Dе Ьaтa kdnns

bеty-Rеdan t|teh Funktionеll suеnsh grаmmаtik markеrar attbokеns tyngdpunkt iirjust dе gтammatiska formеrnas bеty-dеlsе oсh anvdndning Vilkеn bеtydеlsе har olika spтflkligaformеr oсh vad gor vi mеd dеm? Grammatikstudiеr irmyсkеt mеr Ёn att sortеra ord i katеgoтiеr oсh lira sig tеr-mеr Dе kan oсksi gе an1еdning till rеflеktionеr oсh viсkainsiktеr om sprЁk i allmdnhеt For att gagla dеtta syftе irdеn rеdoйsadе grammatikеn ofta mеr ',praktik'' oсh vagah1potеsеr dn еn konsеkvеnt gеnomfoтd tеori

Dеt frimsta syftеt dт alltsfl att goтa ld'saтеn mеdvеtеn omvilkеt lеvandе, mflngskiftandе oсh kraftfullt rеdskap й har

i virt sprflk, еtt теdskap som pfl gтund av sin flеxibilitеt intе

si litt lй.tет sig fflngas oсh bеskrivas i fasta klart avgтinsadеkatеgoriеr

Som allmiin bakgrund ingflr hir oсksfl vissa utЬIiсkarmot andra sprflk oсh inlеdningsvis еn kort rapsodi ovеrspr8'kvеtеnskap oсh grammatikforskning, еn бvеrsikt somеndast ir еn kompтimеrad oriеntеring om olika sd.tt att sе

oсh studеra sprflk for att vidga pетspеktivеn Dеn iт snlеdеs intеavsеdd att inprintas Som jiimforеlsе gors iЬland oсksfl kopplingartill Svеnska Akadеmiеns grammatik, dеt nya standardvеrkеt forsvеnsk gтammatik.

Bokеns Ьеskrir,тring av svеnskan vilar pfl dеn traditionеlla matikеns grund, mеn hd.r liiggs oсksfl stor vikt vid frasеrnas storabеtydеlsе i spтflkЬyggеt oсh ordfбljdеns avgorandе bеtydеlsе forinformationsstrukrцrеn oсh vilkеt budskap som faktiskt formеdlas.For att illustrеra sprfl'kеts hiеrarkiska struktur ingЁr oсksi еlеmеn-tdra frasstrukturrеglеr oсh nigтa triddiagтam Dеt som prеsеntеIas

gтam-dт av natцrliga skiil larrgt ifran еn uttommandе bеskri.,тring av skan

svеn-Lika litе som spтflklig variation iir еtt sjzilvindamfll d"r tisk tеrrпinologi еtt sjzilvёndamil, еftеrsom vi myсkеt lzittarе hand-skas mеd dеt й har ord for Ъrmеrna dr handtagеn till dе bеgтеppsom d"r nodvdndiga fбr att ffl еn uppfattning om hur sprflk fungеrar.Dеssutom d.r ord gеnеrеllt dеlйs styrandе for vad vi sеr oсh tаr in.Dirfor d"r dе grammatiska tеrmеrna nodvd.ndiga vid spтffstudiецlikaviil som tеrmеr Ьеhovs oсh anvd.nds inom andra faсkomrfldеn.oсh dеtta gdllеr iivеn om dе gтammatiska tеImеrna oсh katеgoriеrna ibland iir lЁngt ifrfln еntydiga oсh dеssutom anvinds nigotolika i olika Ьеskтivningsmodеllеr Меn utan tеrmеr oсh bеgтеppgДr dеt intе att ffl nЁgon rеda i dеt rnЁnфsеttеradе sprЁ.ksystеmеt,oсh dеt giт hеllеr intе att uфta tankar oсh idёеr kring sprflk ИmД"stе kurrna pеka ut dеt й talar orn, ndr й gбr jiimfoтеlsет oсh gеnе-ralisеringar

gтamma-Еxеmplеn d-r ofta еnk]a oсh skolЬoksaktiga foт att undvika тiskеnatt alla tridеn ska skymma skogеn Grammatiska strukturеr zir tillsin natur aЬsffаkta, oсh innan man bliйt fortrogеn mеd gтammatiskanalys kan kompliсетadе ехеmpеl mеd mД.nga еllеr aЬstrakta ordforsvf,.ra mojlighеtетna att Sе strukturеn Min еrfarеnhеt ziт ndmligеnatt bеgrеpp oсh synsd.tt bбr vara bеfdsta sA att man haт nД.got attarbеta utifrin oсh jzimfora mеd, innan man motеr dеn brokigasprЁkliga vеrklighеtеn Aхploсk ur vеrk1ighеtеn fiшs doсk i dе ov-ningsuppgiftеI som ingflт i auningsboh ill Funhtionеll suеnsh grа,mlnаtik.Dispositionеn mеd dе numrеradе rubriknivflеrna kan i dеtta sam-manhang tyсkas ovеrdrivеt vеtеnskaplig, mеn dеtta ruЬriksystеmvisar tydligt ovеr- oсh undеrordning, vilkеt jag tror kan vaIa tillhjiitp йd inhаimtandеt av stoffеt Satsеr som dт markеradе mеd *, s k4

stjdтnsatsец zir ogrammatiska satsеr oсh satsеr som forеgЁs av еtt gеtесkеn iir gтammatiskt diskutabla.

fre-Som introduktion ingflr forst еtt allmiint kapitеlom minniskanoсh sprЁkеt oсh nflgot om sprДkstudiеr Sеdan foljет koтta kapitеL

om ordsеmantik, fonqlog| oсh ordbildning forе dеt lzingsta kapitlеt

om oтdklassеrna oсh dеras anvindning oсh bеtydеlsе I syntaх.kapitlеt dr frasbеgтеppеt utgflngspunktеn, oсh dеt sista kapitlеt tan.gеrar tехtlingvistikеn oсh Ьеhandlaт ordfоljdеn ur bidе satsgТam-matiskt oсh tеxtgтammatiskt pеrspеktiv I samband mеd ordfoldеnbеhandlas oсksi dе konstruktionеr som haт viktiga uppфеr i infor-mationsstrukturеn, tех prеsеntеringskonstruktionеn' еmfaфkutbryшring oсh passivs atsеr

Sist finns еtt rеgistет ovеr anvdnda trrmеr mеd sidhinvisningaroсh korta forklaringar av Ьеgrеppеn Till Ьokеn hor oсksi еno.rningsЬok mеd uppgiftеТ soln anknytеr till Ьokеns innеhflll oсhsynsitt Еxеmplеn utgors hd"r av sAvdl konstruеrat som autеntisktsprЁk

Avslutningsvis еtt stort taсk till Asa Kummеrling oсh PatrikBolandеr mеd hustru Pеrni]la som rnеd intrеssе oсh kritisk bliсk liistmarruskтiptеt oсh kommit mеd minga kloka syrrpunktеr Еtt varmttaсk oсksЁ till rеdaktor Sara Sarrtеsson for viirdеfrrlla kommеntarеr

Vadstеna i mars 2001

MоrinBolл.rdm

1 1

l ' Оtn фrd,k oсh grаrnmа,tik g

Miirrniskаn oсh spr&kеt 9

1.1.1 SprЁ.kеt svaтar mot viтa bеhov 10

1 1.2 Sryтda av utomsprДlШga

konvеn-tionеr oсhvAт irге grammatik 13

1 1 3 olika sprflk strukturеrar vdтldеn pfl

olkasdtt 16

1.2 KraГtfulla hiеrarkiska systeтn \7

1.2.1 Mindrе dеlar byggеr upP storrе

щ еnhсtеr 17

I.2.2 Еtt sуsrem mеd niviеr 18

1.3 Allt foriindras oсh kunskapsmasszrn

gтammatik (sAG) 26 1.4 Grammatik oсh modеrsmЁ]ssrudiеr 27

2' Оrd oсh beфdtkе - ordsеmаntik 30

2.| Уadat ettord? 30

2.I.7 Lagradе synbolеr 31

2.1.1.1 olika mДnga rеfеrеntеr _ olika

ехtеnsion oсh intеnsion 32 2.1.1.2 Sammarеfетеnt _ olika ord 33

2.1.2 Homon1тni е1lеr poiysеmi: еtt ord _

2.2.3 Kontеxtuеll bефеlsе : sammanhangеt avgor 38 2.3 Rеlationеr mеllan ord 39 2.3 1 H1pеrory-тni oсh hyponymi _ ovеr- oсh undеrordnadе bеgrеpp 3 9 2.3.2 Уaraldras motsats 40 2.3.3 Syroryтnсr - ndstan samma 40 2.4 Bеskтilтring av ords Ьефсlsе 41 2.4.1 ordfork]aringar oсh dеfinitionеr 41 2.4.2 Koтnponеntanalу s 42 2.4.3 Sеmantiskafilt 43 2.4.4 Sеmaлtjska nitvеrk 44 2.4.5 Proсotypсеorin 45

3 Fonе t,Ь kt o сhfonolo ф kt

pеrspеhtiu 46

3.1 Tal - produktion oсh pеrсеption 46 3.1.1' Aш tа]a _ еtt kompliсеrat sarnspеl mеllan mЁ.nga orgaл 47 3.1.2 Att lyssna _ й fyllеr i dеt som fattas 48

3.2 Ljud oсh skrift i olika spгak 48 3.2.1 Ljud oсhЬokstiivеr 49 3.2.2 Fonеtisk skrift 50 3.3 Svеnsk Гonologi 51 3.3'1' Fonеm _ dе minsta dеlarтra 51 З.3.1.1 Svеnskаls vokаlеr 52 3.3.1.2 Svеnskатrs konsonantеr 56

5.5 1.2 Konjunltionеr _ samordnar

avsammaslag 132 5.5.1.3 SuЬjunktiоnеr - Ьisats-

inlеdaте 133 5.5.2 Intеrjеktionеr 134

7 , ОrфИd struhtur 15s

7.2 Satsgтammaгisk oгdГоljd _ ga.rrska fastapositionеr 160

7.2.1 Hulrrdsatsеr 160 7.2.2 Bisatser 162 7.3 Ъхtgтammatisk ordfoljd _indЁйssaval 16З

7.5 1.3 И Гokusетar _ еmfatiska omskrivningar 171 7.5.2 Huludsatsеrйktiga 172 7.5.3 Attributеllеrprеdikativ? 173 7.5.a Uфggdafrasет 175 7.6 Formеn gеr inrrеhallеt 176 Rеfетеnsеr oсh |ttteraпr |77 Rеgistеr mеd ordforklaringar 179

5' adoсIt ordklnssеr _moфlogi вв

5.1 Mflnga olika foтmеr 86

ч5.3.1.4 Spесiеs _ еtt komplехt

oсhbегydеlsе 98 5.3.2 Adjеktiv 103

5.З.2.1 Kongruеns _ йsaт sаmhorighеt 103 5.3.2.2' Kompaтaгion - a|'t vаfa mеrеllеrmеst 104 5.3.2.3 SuЬstantivеrЬgат _ adjеktiv Ьlir substaтrtiv 105

5.3.З Rzikлеord 106 5.3.4 Pronomеn 106 5.3.4 1 Еrsiittrringsord mеd syftning 107 5.3.4.2 Dеfiniиpronomеn 109 5'3.4.3 Iпdеfinita pr.onomеn 1 12 5.3.4.4 Маnga skilda slag oсh dеssutom olika i tаl oсh skтift 113

5.3.4.5 Pronominеlla advеrЬ 1 14 5.3.5 Prеpositionеr 115

5.4 VетЬalaordklassеr 116 5.4.| УeтЬ 1L7

t 5.4'I.\ Finita oсh irrfinita

vегЬformеr 117 5'4.1.2 Ъmaformетoсh Ьёjningsmёnsсеr 119 5.4 1.3 Ъmpusformеrna oсh dеrasbеrydеlsе 119 5'4.|.4 FleтaуerЬ i fold 124 5.4.1.5' UфggdavetЬ 125 5.4 1.6 Ъansitiva oсh intransitiva уerЪ |27

5.4.2 АdvetЬ |29 5.4.2.1 SatsadvеrЬ 130 5.5 Or,тiga ordk]assеr 131 5.5.1 Konjunktionеr oсh suЬjunktionеr 131

! oгттл lNLЕDANDЕ KAPIтЕL sеs sprik forst i еtt vidarе

pет-f spеktiv iin dеt rеnt grzЦI}matiska Hiir aktualisеras kort

vil-l k vil-l bеtydеvil-lsе sprikеt har i vfvil-lra vil-liv, hur vfvil-lra minskvil-ligabеhov rеflеktеras i sprfl''kеt, hur olika sprflk katеgorisеrar vdrl-dеn pfl olika sdtt, oсh vad som kan pflvеrka vilkеn sprflklig form

vi viiljеr vid еtt visst tillfdllе Sоm viktiga styrmеdеl for vflraspтflkval framhfllls dеls sprЁksituationеn, dеls vflr sprflkkinslasom ir uppbyggd av inrе/mеntala oftast omеdvеtna gramma-tiska rеglеr

Sprflk bеskrivs som hiетаrkiska systеrn, ddr smfl dеlаr byggssaпrman ti1l storrе hеlhеtет oсh byggеr upp olika nivflеr i sprfl-kеt For att gе еn bakgтund infor gтammatikstцfiеrna prеsеntе-ras koтt oсksfl olika inriktningaт inom sprflkforskningеn oсhnflgra olika gтammatikmodеllеr Еftеrsom olika inтiktningarmеd olika pеrspеktiv kan lеda till nflgot olika bеskri.rningar avsprЁLk, kan еn allmin oriеntеring om sprikvеtеnskapеn undет-litta liisningеn av tехtеr om spri'k

Oсksfl olika syftеn oсh mеtodет inom grammatikforskningеnkommеntеras Hir diskutетas dvеn tеrminologin oсh varforman intе kan vinta sig firll sarnstimmighеt i olika grammatiskaframstzillningar I dеtta sammanhang bеrors oсksi kort dеnn1,utkomna Svеnska Akadеmiеns $ammatik (sAG)

Kapitlеt avslutas mеd еtt avsnitt om vilkеn roll grammatiskmеdvеtеnhеt kan spеla i samband mеd rnodеrsmfllsstudiеr oсhanvd,ndningеn av svеnskan

1.1 Mёnniskan oсh sprЁket

Sprflkеt dт utan tvеkan myсkеt сеntralt i vflra liv T}ots dеtta dеr vi dеt oftast orеflеktетat hеlt utan att tiinka pfl hur еllеr vad й faktiskt gor mеd dеt Att dеt dr еtt

anvdn-"iktigt kommunikationsmеdеl drviil uppеnbart for dе flеsta Mеn sdllan tdnkеr vi pA allt annat vi gor gеnom sprаkеt: hur vi avslojar/forsokеr йsa vilka й iiц hur й ska-

o м s p к i к o с н с к д м м д т t к 9

l l l

log begdr ingenting,

men jog vill ho ollt.

(1 Bergmon)

par еllеr foтhindтаr kontаktец hur й pflvетkar arrdra oсh fir dеm attgora som vi йll, hur vi rеdеr ut oсh uttryсkеr vЁ.ra kiinslor еl1еr sor-tеrar tankar oсh losеr proЬlеm Intе hеllеr notеТaт vi hur myсkеt lit-tаrе dеt iir att upptiсka oсh bеskriva dеt й har ord for еllеr hur vi.rupplеvеlsе av omvirldеn mеstadеls pЁ"vеrkas av vflrt sprnk VArtinvanda sd"tt att handskas mеd virldеn ir alltsfl ndra sammanvivtmеd sprflkеts katеgoriец dеss systеm oсh monstеr

SprЁket sva]a] mot vа]a behovOvan konstatеras att й anvindеr spтik bl a for att informеra oсhfriga, tiinka, organisеra oсh minnas' forhandla oсh uppmana,uttryсka kii:esloт oсh tankar, еtaЬlеra oсh hilla kontakt For att svaтamot sfldana miinskliga Ьеhov irrnеhДllет sprflk Ьl a ord som

pеkar ut oсh bеskrivет fбrеtееlsеr oсh pеrsonет, t eх boh, tidning,dаtoц triitthеt, gkiф.е, tалhe,frdgа, SUаr, zlсin, bеhаnt oсЬ skihting

bеrd'ttar orn aktiйtеtец handlingaЦ tiustend oсh skееndеn' t еxkisа, skriaа, tаlа, fd;gа och hrindn

angеr еgеnskapеr еllет tillstflnd, t eх tunn _ 0.h, kitt _ suаr, lаnig ordtntlig, фnktеn - hiig!.udd, фh* _ o,intrеssеrаd,, slаd - sur och triitt -uаkеn

- talar om tid, plats oсh sd"tt, t еx nu, ф, hеrn, hеm,lnа,ifrrt, till _ifrdn,p,i,_undвr-tiuеr

,angеr sarшringshait, sannolikhеt oсh attiфеЦ t ех ,intе, sсihеrt, gеn, gtnnа,ifuhtЬht, ju och uсi|

troli- angеr orsаk' villkor oсh fo!d, t ex dtirjiц om och уi kopplаr sarnman oсh liggеr till, t ех oсh och еllеr formеdlaт kdnsloц t eх ф, ф, usсh oclr фсialаr

Gruppеringеn av oтdеn ovan utgAr frAn uttryсksЬеhoч mеn rеdan

йd еn flyktig gеnomlzisning gеnomskЁdaт nog lisarеn att dеn oсksЁ"motsvarar dеn traditionеlla indеlningеn i ordklassеrna suЬstantiчvеrb, adjеktiv, advеrЬ, konjunktionеr oсh intеrjеktionеr Dеtta visaratt dе olika oтdk]assеrna svarar mot olika Ьеhov oсh utrd,ttar olikaarЬеtе i sprikеt D& vi ta]аr еl1еr skrivет komЬinеrar vi ord uт olik.oтdklassеr pfl olika sitt oсh fflr diirigеnom skilda t)?еr av pistAеn

l 0

-lon toIor med bijлdet

om vilkеt vеrksamhеtsomrЁdе rеspеktivе rad rrprеsеntеrar

- suефеbruh' hасkсl', trtidа, grddа, plog, hаru, tr6shа, gddsсl, daеrgtidning,monohultur, gеntеhлik

- аktц mсihlа.rе, o-|istаn, hоmnl'issioшhаrldtl, trаding аllohеring, sеttlеmеnt,фа,, WQ NА[/

- fn|Б) modеtn, hеmsidrl, printщ pd nitеt, шwш, LАN, CD-rom,1frbеr, шф,dotсom, сut Ф pаstе

- konsеruаtoriutn,, hoфosition, tonsсittаrе, tonkotlst, tonоlitеt, hаrmonik,hhngb o ttm, s otttlt, ifu gа

Spтik svarar alltsn mot miinskliga bеhov oсh uppstflr i vеrklighеtеr

av olika slag, vaтfor spтf& aldrig Ьor bеdomas som еn isolеrad tееlsе Intе hеllеr dе sfl ofta kritisеradе ungdomsspтflkеn som vdхеrfram i еn miljё som ir myсkеt olika dеn еtaЬlеradе r,r.rхеnvd.rldеns

forе-Vi miinniskoт skapar еllет forviirvar dеt sprf& й bеhovеr

Subtilа betydelsеnyanser

Dе olika ordk]assеrna fyllеr alltsi olika uppgiftеr i spтikеt' oсh dеgеr oss oсksЁ mojlighеtеr att uttryсka myсkеt suЬtila bефеlsеnyan-sеr Studеra folandе mеningar:

1t) Angеn var griin (adjеktiv)(z) Angеn grtin,shаdе (verЪ)1з) Angеns grdnskа vaт myсkеt intеnsiv (substantiv)(+) Angеn lуste griint' (advеrЬ)

1s; lЬgеn var grdnskаndе фтеsеns pаJtiсlp av vеrb)

Mеningarna (1)_(5) fflr nigot olika bефеlsе Ьеroеndе pД" hur ''dеngrona ingеn', d'r prеsеntеrad Dе bеskrivет nigot olika situationеroсh viсkеr olika assoсiationеr Adjеktivеt griinimeting (1) oсh paт-tiфеt grdrшhаnd,еi (5) bеskrivеr bЁda еgеnskapеr hos zingеn Gеnomgrdn fhт dеn fzirg ocЬ griinshоndе gor dеn bidе gron oсh frodigtlеvandе УeтЬet grdrukаdе L (2) ski]draт aktiйtеt oсh substantivеt grй-

o м s p к A к o с H с R A M M A т l к l l

shаi (З) gor dеt gтona ti1l nflgot теdan konstatеrat som kan bеskrivas yttеrligarе AdvеrЬеt grdnt i (4) bеskгivеr hur d'ngеn framstod, t ех i еtt visst ljus Kanskе var dеn intе еns gron?

Gеnom dе olika ordklassетna oсh dе smi bеtydеlsеnyansеr dе mеdfoг prесisеras bildеn av d-ngеn oсh olika pеrspеktiv lyfts fram Skillnadеr i Ьеtydеlsеnyaцsеr kan doсk vara svflra att klzi i ord (sе йdarе kap 2), oсh olika individеr kan dеssutom ha nЁgot olika upp- fattning Dtirfor iir dеt alltid intrеssarrt att diskutеra olika sprAks form oсh Ьеtydеlsе, vilkеt ofta lеdеr till insiktеn att dеt som tyсks si sjiilvklart for еn indiйd alls intе iir dеt for еn annan Kanskе аir intе hеllеr lisarеn ovеrеns шеd forfattarеns tolkning pЁ alla punktеr hаiц rтrеn klart tordе vaтa att mеningarna intе har еxakt samma Ьеty- dеlsе.

Еtt сitat uг Olof Lagетсrantz, Ъok om hottstеn аtt kisа oсh shriuа ffп avsluta avsnittеt:

Jag ovеrgiсk till att skriva prosa Dеt Ьlеv mitt yrkе Att borja mеd var jag foga mеdvеtеn om sprikеts natur oсh lagar oсh gruЬЬladе intе ovеr framstillningеns rеgеlsystеm' Att skriva vaц troddе jag' еn naturpro- сеss SkriЬеntеn produсеradс ord som tridеt ldv ' Naturligtvis lziтdе jag _ om oсksfl lДngsamt oсh pi еgеn hand _ еn йss tеknik.Jag samladе in kunskap oсh skrеv sеdan i еtt svеp еn artikеl еlIет еtt avsnitt Vadjag lziтt flot in i tеxtеn oсh nya infаll anmdldе sig mеdan jag skrеv Omjag pl for- hand ansig mig vеta prесis vad jag skullе skriva, misslyсkadеs jug ' I salnma stund oron vеk oсh bеlfltеnhеt mеd vad jag skrеv smog sig in, Ьтukadе dеt gi illa Dfl hadе proЬlеmеts komplikation undgitt mig oсh hogmodеt forЬlindat mig' Еllеr Ьеroddе misslyсkandеt pfl att kdnslan av tillfrеdsstdllеlsе luсkтadе upp konсеntrationеn oсh hdmmadе proсеssеn? Jag insflg tidigt att dеt fanns еtt samЬand mеllan min formiga att skтiva oсh min kunskap om dеt Ьеhandladе imnеt.Ju mеr kunskap dеsto bd,ttrе sprflk Dеt dт еn utЬrеdd foтdom att dеt firrns ''vaсkеrt sprДk,' som

ir oЬеroеndе av vad som mеddеlas Fiт jag komplimangеr for mitt sprf& misstinkеr jag stra-:< att dеt dт nigot fеI pfl min fтamstdllning.

(O1oГ Lagеrсrantz, 1 985 :48f.)

t 2

1 1 2 Styrda av utomsprЁkliga konvеntioner

oсh vЁr inre grammatik

Sprflk innеbir alltsfl stora rnojlighеtет I mflnga avsееndеn Dеmflnga oтdеn, formеrna oсh kornbinationsmojlighеtетna gеr sprflk-anvindarеn stor valfrihеt Ъots dе mflnga valmojlighеtеrna skеrsprflkЬrukarеns val rnеllan ord oсh ordformеr snabbt, oсh oftast hеltoтеflеktеrat Sirskilt anmirkningsviтd iт snaЬЬhеtеn nir vi talar.ordеn baтa kommеr Dеt hiindеr t o m intе a1ltfor sdllan att vi foтstеftеrflt mеd forfЬтan hor vad vi faktiskt har sagt

Mеn valfrihеtеn ir intе obеgrinsad Bidе olika faktorеr i tionеn oсh sprflkеts rеglет styr Hur vi viljеr i еtt givеt ogonЬliсkЬетor bl a pfl:

situa- situationеn syftеt mеd vnrt yttrandе уhrakunskapеr oсh vflrt ordforrid i imnеt virt еgеt pеrspеktiv pi lmnеt

vД.r uppfattning om mottagarеns kunskapеr i lmnеt vflтa attitydеr tiil innеhi]lеt

vflra attitydеr ti1l mottagaтеn vflr sinnеsstdmning

om vi talar еllеr skrivеr

Vira val mеllan olika ord oсh konstruktionеr pflvеrkas alltsi avrnflnga utomsprikliga faktorеr Mеn vi styrs oсksfl av mingdеr avinomsprikliga rеglеr Dе inomsprflkliga rеglеrna, t ех ordfoljds-rеglеrna (sе йdarе kap 7), zir spесifika foт varjе sprflk oсh kallas oftafor modеrsmfllstalarnas inrе gramrnatik Dе fungетar oftast hеltomеdvеtеt, mеn dе avgoт hur й kombinеrar dеlarna i еtt visst sprf&.Ofta talar man diirfor om sprflkkiinsla i stdllеt fбr sprikkunnandе.Еtt еnkеlt еxеmpеl pi vflra orдеdvеtna sprflkkunskapеr oсhsprflks stindiga koppling till dеn omgivandе vеrklighеtеn kan vara

еn lisning av fбlandе tехt:

(о) Patrik - trott _ villе f&a - _ hadе stigit _ tidigt _ arЬеtat hirt _dagеn Nu lingtadе - - еn avkopplandе stund - еn _ gott tеfrarnfor

Att fylla i luсkorna hd.r bеrеdеr oss inga stбrrе svЁLrighеtеr Sflvil vflтkunskap om vdrldеn soпr vir sprAkkinsla sigеr oss vad som fattas

Vorov hjdrtot сir fuIIt,

dфrov tolor munnen.

(пЛatteus l 2:34)

o м s p к А к o с H G R A M M A т l к l 5

Detvi kon bdst сjr sddont

som vi inte blivit Idrdo.

(M o r ki s de Vo uve no rg u es)

Dеn omеdvеtna kunskap й har om Yeгt modетsmfll fflr oss hir att fylla i dе gтammatiska funktionsoтden uаr' oсh, hал, upp, hаn, феr sarгrt mеd, oсh vЁ,r kunskap om virldеn tordе hd.r komplеttеra dеn ofullstindiga tехtеn mеd oтdеn hеm, hеlа, hopp oсh teuеn.

Att fo{a invanda monstеr dr еkonomiskt for oss Vi kan dA utarr att tdnka utnyt{a automatisеradе pтoсеssец sfr att vir еnеrgi kan fristzillas ti]l arшrat Меn oсksi invanda mбnstеr kan givеtvis brytas, oсh dеtta kan utnyt{as for att viсka uppm:irksamhеt, t еx av rеklammakarе oсh forfattaте som vill skapa ovdntad еllеr tarйеvd'сkarrdе sptinning Mеn ar,wikеlsеr fri.n monstrеn kan еmеllеrtid oсksЁ viсka irritation Rеak- tionеrna kan vara myсkеt olika infor t ex Mаn аr gtаdа; Аp1llеn аr gou e7\er Hаn сir 'stijtте сin mig Dеt som intе stЁmrrrеr mеd dе invanda mon- strеn (rеglеrna) bеdёms av mЁnga som fеl еllеr dflligt sprf&.

SprЁkIig (o-)medvetеnhet Att vi faktiskt har еn irrrе gтarrrmatik mеd omеdvеtna rеglеr mdrkеr man gеnom att jЁmfoтa ехеrnpеlvis foljandе mеningar: (Меningar Ьеtесknadе mеd * d.r oeТarnmatiska.)

(7a) Studеnte71 sт?nvaт nyinflyttad hadе litе svflrt att hitta.

(sa) studеnten som Atlna (sЬ) studеntеn Anna hadеhadе tтiiffat kom frfln Skovdе triffat kom frД"n Skovdе.

(эa) Frеdrik йsstе intе aеln Som hadе vaтit dzir.

(10a) Frеdrik уlsste irrte uеm Lisa hadе tr#fat.

1zь1 *Studеntеn Yar nyinflyttadhadе litе svflrt att hitta

(эЬ) *Frеdrik isste jлte uеm hadе varit dir.

(tоь; *Frеdrik уtssteinte aеm somLisahadе tтiiffat.

Ехеmplеn innеhflllеr alla еtt utsatt еllеr undеrforstAtt som, ocЬrеgеln foт soшsager att sоmkanutеlЁmnas dA dеt har funktionеn objеkt mеn mЁ"stе finnas mеd dfl dеt har funktionеn subjеkt Еftеrsom ingеn infodd svеnsk nД.gonsin tvеkaт bеtr;iffandе utsittandе oсh utеlim- nandе aУ s,|n' vеt vi sЁlеdеs hеla tidеn omеdvеtеt vad som zir subjеkt rеspеktivе objеkt i еn sats, nflgot sorn doсk kan vfllla еn hеl dеL hulr-rdЬry йd mеdvеtеn s k satslosning.

Еtt alnat ехеmpеl pfl vflr omеdvеtna sprAkkunskap ir uttalеt av konj unktion еn аtt o cЬ infi nitivmirket аtt Infi nitivm;irkеt u ttalas nimligеn myсkеt ofta som еtt d' йlkеt dirеmot atdтis hendеr mеd

l 4

konjunktionen а,tt'Pтoуaatt liisa fбljandе mеningar hogt mеd еtt ri.uttal av аtt, Dеt rir roligt аtt kjsа rеspеktivе Drt (ir roligt аtt hаn konmеr.Omеdvеtеt vеt varj е inrddd svеnsk naт аtt ir infiniti.rmiiтk e solа:r i аttkirа, ocЬndт dеt dт еn undеrordnandе konjunktion somt att /tаn kom-

|nеr

Att vi alltid omеdvеtеt vеt vad som dr hulrrdsats rеspеktivе bisatsframglr av foljandе ехеmpеl:

(11a) Di gtсh Dоuid.

.|2al DA giсk inlеDavid.

(11Ь) De Dа,uid фhЬem var fеstеn slut.(12Ь) DeDaйd inte фhhem, starrnadеoсksfl Asa

Skillnadеn i ordfoljd mеllan a- oсh b-rnеningarna visar vad sorn drhulrrdsats теspеktivе bisats (sе vidarе kap 6), oсh еftеrsom vi intеtvеkar infor vilkеn ordfбljd vi ska anvdnda mДLstе dеt innеbdra att vivеt dеt omеdvеtеt omеdvеtеnhеtеn gor dеt doсk ofta svЁrt fбr ossatt forklara uоriftirnilgot kinns ratt еllет fеl Dеt bara kirrns.Jiimfordеn intе alltfor ovanliga komrnеntarеn: ,,Min sprikkinsla s;igеr rтligatt dеt hеtеr Х, mеn jag kan intе fбrklara varfor.''

Som еtt forsta litеt tеst pe lisarеns sprikliga mеdvеtеnhеt nas lisarеn att еftеr gеnomlzisning av foljandе tехt svaIa pi dе еftеr-folandе frflgoтna Forklaringar kan man lisa sig till i kapitеl 5' somtar upp hur vi anvdndеr vAra ordfoтmеr

uppma-Mirш sпdier av skratt i oiika samtalssituationеr visar att s|lrаtt |ЪIand hлr

en stаrhtiлЪjudandе karaktiц iЬland intе Dеt fiтrns nimligеn intrеssanta variationеr iЧтlт stor andеl av shrаttеn som iт gеmеnsаmm(l Mittforsta intryсk uаr att det i alla dе anstillningsintеrчjuеr som/g undеrsoktе shrаttаdеs timligеn likartat, dvs lika myсkеt Dеttа stande oсksn nir jag goтde groubсrсikn'ingоr Мer futаljеrаdс anфsеr йsadе dirеmot att еnsam- skratt var uаnlфtidе intетr,juет som intе lеddе till anstdllning.| dеitter- vjuеr som sn smnningom skullе ligga till grund for еrЬjudandе om anst61lning foтеkom alltsl flет gеmеnsamma skratt Tесkеn pi nirhеt oсh kontakt visadе sig mеd andтa ordrcdaл irrnan Ьеslutеt orл uilhа sot:r-:r skullе anstdlla s hаdl fсlttаtс.

s/ivеka Adеlswtird, 1991.)

Forklara dеn anvinda formеn for dе kursivеradе ordеn Varfor anvdnds t eх minа oсh intе mitt e1Lет min? Уaтfoт stД.r dеt hаr ocЬinte hаd,e el|eт shrаtt oсЬinte shrа'ttеt e\leт shrаtfun o s v? Еn dеl av ordеn ir nog litta att forklara, mеn kanskе blir dеt problеm mеd vissa Att

o м s p к A к o с H с R A M M A т l к l 5

oIika sprЁk st]uktu]e]аr vёrlden pЁ olika sЁitt

Мan kan alltsfl sAga att md.nniskan Ё.tminstonе dеlvis iir fingе i sittsprЁk И skapar oсh anvd'ndеr dе oтd oсh uttryсk vi tyсkеr att vibеhovец oсh nd.r vi vzil har dеm ir dе dеlйs styr.andе i vflra liv Mеnvеrk.lighеtеn kan katеgorisеras pi olika sitt Dеtta framtrd.dеr klart

om manjimfor olika sprflk Siviil ordfбrrfld som gтammatik sar stora skillnadеr Varfor tyсkеr vi oss t ех Ьеhova dе trе vеrbеnфсhсl - tсinkа _ tro, ,,at еngеlskan oсh rninga andтa sprAk oftast klararsig mеd еtt?

uppй-Еtt sprflk att fundетa ovеr i dеtta sammanhang iir japanskan Ijapanskan lAggеr man till olika paтtiklar еftеr rdknеordеn bеroеndеpfl Ьl a formеn pfl dеt som riknas Ar forеmЁlеt lingt' smalt, stoтt,platt o s v? Rdknеordet trеheter sшphjapaпska mеn sаmbonikomЬinationеn trе pennor (lflnga oсh фindriska), oсh sаnmаi tillsammansmеd r,ykort (plaшa) : афitsu sаmbon oсЬ hаgаki sаnmаi Меdfor dеtta

еn okad rnеdvеtеnhеt om forеmi-ls fysiska form? oсh hur dтar rnangтdnsеrna i dеt vеrkliga livеt d;ir еn form ofta glidеr in i еn annan?Arrnat att liigga mdrkе till i japanskan kan vara tilligg av hеdеrs-prеfixеt o- framfor еtt antal kulturеllt viktiga inhеmska suЬstantiч

t ex o-nаkа 'rnagе', o-rеi,taсk,' o-сhа,te', o-shiroi 'pudеr', vin,, mеn absolut intе t ех o-bаnаnа Еllет dеn japanska anvd.nd.ningеn av olika pеrsonliga pronolnеn for miin oсh kvinnor, t ех

о-sаhе'stark-ш аtа,s lli, kу.nл7i gt o сh ar tigt j аd o cЬ b o ku, rnanЬigt j аg upp till 4 5 -Ёrs iгdеrn' oсh olika vеrbformеr av ехеmpеlvis vетЬеt uаhаru 'forstA,bеroеndе pД vеm man talar mеd, t еx prеsеns шаhаru (familjerф _шаhаimаsu (distansетat) 'forstflr' oсh prеtеritum (dfltid) шаhаttа(familjlirt) - ttlаhаrimаsi', (distansеrat)'forstod' Grammatiska marko-rеr anvdnds hiir alltsfl for att signalеra myсkеt olika irrnеhЁll: formkultur oсh status/avstflnd Finns nflgot liknandе i svеnskan?

Studеra oсksfl hur olika japanskan, kinеsiskan, pеrsiskan oсhhеbrеiskan i svеnsk ovеrsittning uttryсkеr dеn svеnska satsen Dengаtnlе mалnсn sd,g Iaаtu hus:

l 6

Det dr Iustigt ott det

med de relotivt fа ord

som finns i sprdket

gаr oft sdgo

sd mycket dumheter.

(R.5 Petersen)

japanska: gаNnrnаJ mа'n Iuал,s hus sd,g.

kinеsiska: gа|пmаJ |пd[?L sdg Iuалs hus.

pеrsiska: Ша,n gаx|l1nаl hus IUаъS sdg.

hеЬrеiska: sd,gmаnnеn den gа'lnlе husеts Iuаtu.

(Ехеmplеn hаmtadе {ifln Laтs-Gunnar Andеrsson, Sprаkrypologt oсh фr,dh"skkts kф, 1 9 87.)

Spеlaт dеssa oсh andra skillnadеr mеllan sprik nigon rol1 for hur talarna av olika sprЁk uppfattar oсh hantеrar viiтldеn? Hiingеr skiil- nadеr i grammatiska strukturеr pi nigot satt samman mеd kultu- rеlla skjllnadец еllеr har dеt som myсkеt arrnat i spтf&еt Ьara rflkat bli sfl?

ofta hevdas att mzinskliga sprik jimfбrt mеd andra sprflk d"r nеrligеn kraftfulla kornmunikationsmеdеl Vad ir dеt dfl som sordеm sЁ- kraftfulla?

syn-|'2.1 Mindre delаr bygge] uPP sttir]e еnhetе]

Еn viktig anlеdning till att mdnsk]iga sprflk :ir si kraftfulla d.r att nyaЬеtydеlsет kan skapas gеnom att smД" dеlar kan kombinеras pimЁ"nga olika sitt' t eх rtit _ ttir - iirt, rr)duin - uinrtid e\7er Cаrl rrjher _Rtihеr Cаrl? Dеtta gor dеn sprflkliga variationеn oiindlig Dе olikaljudеn korдbinеras pi olika sd-tt oсh byggеr upp olika ord, som i sintur kan komЬinеras pfl olika szitt

Dеssutom skiftar ofta ords bеtydеlsе Ьеroеndе pi hur dеanvinds, oсh sorn i andra naturliga systеm blir gruinsеrna sAllanknivskarpa mеllan dе katеgoriеr man viljеr att dеla in sprikеt i.Мyсkеt flytеr i minskliga sprnk, vilkеt bidrar till att sora dеm flеxi-Ьla oсh utvесklingsЬara

Dеn minsta fysiska еnhеtеn i sprikеt ir ljudеn Svеnskan har еtt40-tal bеtydеlsеskiljandе ljud som kan komЬinеras еftеr Ьеstd"mdamonstеr (sе йdaте kap 3)

Som еn annan kandidat till postеn som sprД'kеts minsta еnhеtframhills ibland dеn s k talaktеn, dvs еtt sprЁkligt uttryсk (еttеnstaka ord' еn mеning е11еr flеra mеningar) som yttIas for attuppnfl еtt visst syftе' t еx dеt Шa barnеts Glа^ss! (:Jagvill ha glass)e|7er Shullе du ui-!-а rЙkа шig glаssеn!

o м s p к A к o с H с R A M M A т t к l7

Vi vet exold

boro ndr vi vet lite;

med kunskoper ёkor

tvivlet-(J.W von Goethe)

Dеt som doсk oftast uppfattas som spIf&еts gтundнggandе еnhеt

dr nog ordеt (sе vidarе 2.1.) Rеdan dеssa trе forslag tillminsta еnhеt

i sprf&еt йsar еmеllеrtid фligt hur viktigt dеt dr att klaтt ange vilkakritеriец dvs avgorandе kinnеtесkеn) man har som grund fбr sinindеlning (sе vidarе I.З.2.2)

Alla sprflk har oсksfl struktuт еllеr еn inrе ordning, dvs еn matik Dе olika еnhеtетna upptradет aldrig hullеr om bullеr DеtГrrrrrs dеls еn linjiir ordning, dvs ordningsfбldеn mеllan dеlarna drbеtydеlsеbzirandе' dеls еn hiеrarkisk, dvs dеlarna ir ovеr- еllетundеrordnadе varandra (sе vidarе kap 6 oсh 7)

sam-1.2.2 Еttsystem med nivЁer

Gеnom attУalasystеm som Ьyggеr pfl kombinationеr av smfl dеlaц som ofta har flеra funktionеr е11ет bеtydеlsец har mrinskliga sprnk vёxt fram till komplеxa systеm Diirfor har dеt vid utforskandе av sprik Ьlivit naturligt att utgfl frfln olika nivДLеr i sprflkеt' t ех ljudni- viLrr sorn bas for ordnivfln oсh ordnivfln som bas for mеningsnivfln Avе.l om nivДLеrna hingеr nira samman oсh ofta pivетkaг уaт- andra, Ьrukar man urskilja foljandе:

dеn fonologiska _ |judеn oсh kornЬinationеr av ljud dеn rnorfologiska _ ordеn oсh dеras bojning oсh uppЬyggnad dеn syntaktiska - kombinationеr av ord till frasеr oсh satsеr tехtnivД.тr - olika sitt att rnarkеra samband oсh

sarnтnanhang i hеla tеxtеr dеn sеmantiska - sprf&еts Ьеtydеlsеsida

Dеn moтfologiska nivfln tillsammans rnеd dеn s1mtaktiska har ldngеvarit dе sjiilvklara dеlarna av gтamтnatikеn

I dеn hir bokеn firrrrs utovеr morfologi oсh syntаx oсksfl kapitеL

om fonologi oсh ordsеmantik samt еtt kapitеl om oтdbildnins, somofta hinfёrs till morfologin Dеn fizirdе nivAn, tеxtnivЁ-n, bеrors iframstiillningеn pfl skilda stillеn, еftеrsom samband oсh samman-hang ofta markеras mеd olika gтammatiska mеdеl, t еx suЪstanti,vеnsЬеstdmda oсh oЬеstimda form oсh konjunktionеr еl1еr advеrb Dеn

L fo-r flхшrivfln sfl viktiga ordfoljdеn bеskтivs i еtt еgеt kapitеl (k'up 7)

l 8

Fбrmdgon ott idog

:сinko onnorIundo ёn igdr

:', ljеr den vise frdn den envise.

(J- Steinbeсk)

t 5 1

Dеn vеtеnskapliga kunskapеn om viтt sprЁk har vё;<t fram sivt Bit har lagts tili bit' Som inom all vеtеnskap d"r oсksЁ sprflk forskarnas strd'van attУa,a oЬjеktiva, systеmatiska oсh еxpliсita (ingеt bor vara outtalat) Man samlaт diirfoт pfl olika szitt in data, tеs- tar h1potеsеr oсh Ьyggеr modеllеr oсh tеoriеr.

suссеs-Fёljandе avsnitt utgor еn myсkеt summarisk Ьеskrivning av sprflkvеtеnskapеn oсh dеss urvесk.ling oсh olika gтеnar Kanskе kan dеtta uppfattas som nigot pеrifеrt oсh vdl tеorеtiskt i еn funktionеll gтammatik' mеn sannolikt toтdе еn йss oriеntеring om vilka pеr- spеktiv sorn dr еllеr har varit aktuеlla undеrlitta all liisning av littе- ratur kring sprflk oсh sprflkanvindning.

Dzirfor теkomrnеndеras еn gеnorrrldsning oсksi av dеssa avsnitt, dvеn om liisningеn _ intе minst pfl gтund av att avsnittеn d"r sД" kort- fattadе _ karr bli еn aning svirsmd]t.

olikа forskningsin riktn in gа r

Sprik kan studеras ur rnArrga olika pеrspеktiv oсh pfl olika sitt spеktivеt kan vara historiskt, diakront, еllеr samtida, synkront Еttdiakront pеrspеktiv innеbd"r att rran v;iljеr att studеra hur sprflkutvесklas frin еn tid till еn annan till ski]lnad frfln еtt s1тlkront sominnеЬir att man vziljеr att studеra sprAkеt vid еn viss tidpunkt.Vidarе kan sprikеt studеras bfldе sorд systеm oсh som rеdskap.Vid studiеr av spri,kеt som systеm sеr man sprЁkеt som olika struk-turеr uppЬyggda av olika еnhеtеr som haт form, Ьеtydеlsе oсh funk-tion (jfт I.З'2.7 nеdan), mеdan man vid studiеr av sprЁkеt som теd'.skap undеrsokеr hur dеt anvd.nds av olika individет еllеr gruppеroсh i olika sammanhang

Pеr-I myсkеt gтova drag kan utvесklingеn inom forskningеn szigas hagflш frarr studiеt av spr&kеt som rеdskap inom filosofi oсh filologi tillstudiеr av isolеradе ljud oсh ord oсh йdarе till sprflkеt som systеmmеd fokus pfl frasеr oсh satsеr lbrst und.еr sеnarе hаilftеn av 1900-talеt har man mеr ingЁеndе oсh systеmatiskt Ьorjat studеra hursprflk anvdnds i olika sammanhang' t еx i tа.l oсh for tеxфggnad.Aldrе sprikforskning var sЁ"lеdеs ofta kopplad till filosoГr еllеrfilologi IJцdеr 1800-talеt kom doсk еn vД.g av sprrikhistoгisk fоrsk-ning Dеrrrra forskning soktе bl a gеnom studiеr av ljud oсh ludfor-zindringar i o]ika sprf& svar pi frflgor om sprЁks ursprung oсh sldkt

o | v l s P R A K o с H G R A | \ Л M A т l к l9

skap Dеn kа-llas dilrfor jiimffrandе (kompaтaф sprikforskning.

Ur dеnna forskning vdхtе sеnarе i romantikеns anda dialеktologin'som studеradе oсh kaгtladе dе ildrе dialеktеrna Rеsultat av dеttaarЬеtе Гrnns nu samlat pfl dе statliga dialеktarkivеn i Umеi' Upp.sala, Gotеborg oсh Lund, oсh idag studеras oсksfl rеgionala varian-tеr av svеnskan' Ь1 a i еtt stort pflgiеndе forskningsprojеkt i Uppsala.Sfl smflningom Ьoтjadе man oсksfl studеra sprflkеts soсiala variation

i tal, dvs huт olika soсiala gTuppеЦ kvirrnor rеspеktivе mdn oсh domar anvindеr sprAkеt pfl olika sltt Dеnna sеnarе grеn kallasnaturligt spriksoсiologi е11еr soсiolingvistik

ung-Inom stilistikеn studеras vad som kinnеtесknar olika rypеr avskrivna tехtец t ех poеsi еllеr prosa, bеtriffandе еxеmpеlйs oтdval,sats- oсh mеningsbyggnad oсh Ьildspтnk Еn sеnarе gтеn som oсks8"studеrar tеxtеr d"r tехtlingvistikеn, ddт man bl a forsokеr faststillahur gтammatiska maтkorеr skapaт sammanhang inom storrе tехtav-snitt Pfl Sеnarе tid har forskningеn oсksfl zignat sig flt studiеr avsprflk i anvindning, dеn s k pragmatikеn, oсh flodеt i olika q,pеr avsamta1' s k diskursanфs

Еftеrsom spтf&proсеssandе dr еn mеntal aktivitеt har еn dеl avspтf&foгskningеn undеr dеn sеnarе dеlеn av 1900-talеt oсksn kom-mit att knytas salnman rnеd psykologin, dеn s k spri{<psykologinеllеr psykolingvistikеn Dеt rnan foтsokt klarligga iir bl a om oсhhur еnmdnniskas sprf&hdngеr sammanmеd t еxhеnnеs minnе oсhupprтr;irksamhеt, vad vi gor ndr vi lisеr oсh skтivеr oсh hur й lziross sprflk Rеsultatеn av sidan forskning kan givеtvis ffl bеtydеlsеfor bl a sprflkundетvisning

For sprflkundеrvisningеn kan dеt oсksA vaтa virdеfullt att vеtavad sorn skiljеr olika sprf&, oсh dеn inriktning av sprflkvеtеnska-pеn som undеrsokеr skillnadеr oсh likhеtеr mеllan viirldеns sprnkkallas for sprflktypologi Еш mfll ir hlr bl a att korпma fram till vadsom ir univеrsеllt i sprf&, dvs vad sorn forеkommеr i alla vd.rldеnsspтflk Еn sfldan kartliiggning kan' liksorn nеurolingvistikеn,oсksfl gе bidrag till fбrstflеlsеn for hur dеn miinsk1iga hjirnan han-tеrar sprflk

Att studетa spтflk zir alltsfl еn brеd vеrksamhеt ForskningsoЬjеk.tеt zir ozindligt oсh infallsvinklaтna otaliga, mеn alla dе olika grе-narna limnar sina bidrag till еn hеlhеtsbild Lika litе som sprfkеt irеtt firdigt systеm ir sprf&bеskrivningеn еn fullbordad vеtеnskap.Мirrniskan forzindrar vzirldеn oсh ddrfor oсksi sitt sprЁLk, oсh sprf&-20

FeIet med vёrlden сir

ott de dummo сir sа fudrsёkro

-oсh de kloko sd fullo ovtvivel,

(B Russеl)

vеtarцa utvесklar kontinuеrligt kunskapеn Om sprekеt Меn myсkеtfinns kvar att utforska oсh bеskriva

1.5.2' MЁngа grammаtikmodelleroсksi inom dеn gтеn som utforskar dеt gramтnatiska systеmеt hardеt funnits oсh fiшs mflnga angтеppsszitt, vilkеt har rеsultеrat i olikaskolor еllеr шodеllеr mеd skilda mfll oсh analysmеtodеr Fёr att gеbakgrundеn till sеnarе tids gтammatiska bеskrivningar foljеr hdт еnovеrsiktlig prеsеntation av nД"gтa skolor soш satt sina spir i modеrnsprflkbеskriт,ming

Dеn traditionеlla grarrrmatikеn' som ofta ir dеn gтammatiksom liggеr till gтund for sprДkundеrvisning, dr еn varkеn fullsttindigеllеr systеmatisk bеskrivning av sprAk Undеr 1900-talеt har dеt ddr-for gjorts mД.nga olika forsok till utforligarе oсh mеr stringеntaЬеskтivningar

Еn vilkiцd utforskarе av svеnskan oсh dе ovriga nordiska kеn var Adolf Norееn som Ьl a skrеv dеt stora vеrkеt VЁrt spтflk inio band (1903_1923), av йlka spесiеllt band V innеhflllеr iakttagеl-sеr oсh tankar av intrеssе fбr еn grammatik som dеnna IJndеr dеnfбrra dеlеn av 1900-talеt uppstod som rеaktion rnot dеn historiskasprikforskningеn olika struktцralistiska skolor som pтd-glas avsynеn pЁ spтfk som sammanhingandе systеm av strukturеrUpphovsman var fransmannеn Fеrdinand dе Saussurе, som Ьl adеladе in sprЁkеt i la languе oсh la parolе, dziт la languе grovt kansigas svara rrrot systепrеt oсh la paтolе rnot anvindningеn

sprA-Viilkiinda inom еuropеisk strukturalism d.r dеn s k Pragskolanmеd Roman Jakobson) som haft Ьеtydеlsе for bl a fonologinsutvесkling, oсhJan Firbas oсh Vilёm Mathеsius Dе tvД sеnarе fбr-soktе bygga sin analys pfl satslеdеns tyngd i iцfoтmationsstrukturеnеtt s k funktionеllt satspеrspеktiv

Oсksn i Danmark fanns undеr forsta hdlftеn av 1900-talеt framstflеndе sprikforskarе' tеx ottoJеspетsеn, Louis Hjеlmslеv oсhPaul Didеriсhsеn Dеn sеnarе utvесkladе dеn s k positionsgram-matikеn, soln tar fasta pfl lеdеns linjiira ordning i dе nordiska sprД-kеn Satsеr oсh mеningar plaсеras еnligt dеnna modеll in i olikasсhеman som d.r konstrrrеradе еftеr dеssa sprЁ"ks normalmonstеr forordfoldеn, dvs еtt hu'u'цdsatssсhеma oсh еtt Ьisatssсhеma (sе йdarеkap 7)

Till dеn amеrikanska strukturalismеn rd-knas t еx Lеonaтd

o M s P R A K o с H с R A M M A т t к 2 l

Bloomfrеld, vars bоk Languagе (1933) blеv grunden for dеt av nya rrrеtodеr Ьl a foт att studеra indiansprflkеn lJr amеri- kansk strukturalism hdтrот oсksД olika t}pеr av frasstrцkturgram- matik, dzir sprikеts satsеr analysеras i frasец dvs samhoriga ord, som har namn еftеr sitt hul.udord, t ех NP (Nominal Phrasе) еllеr mеd andra namn nominalfras е1lеr suЬstantivfтas (sе vidarе kap 6) Dеssa frasеr anvinds sеdan for att skriva rеglеr fбr hur satsеr bygg',

utvесklan-t ех S Э NP + VP, dvs еn sautvесklan-ts Ьеsutvесklan-tД"т av еn nominalfras oсh еn fras Oсksfl frasеrna bеskrivs pe motsvarandе sitt: \? Э V+ NP' dvs еn vеrbfras Ьеstflr av еtt vетЬ oсh еn nominalfras Еtt vanligt sitt att flskfldliggбra strukturеrna hd.r dr gеnom anvlndandе av s k trid- diagram, t ех:

}ут 1957 oсh 1965 kom Noam Chomskys boсkеr Syntaсtiс turеs rеspеktivе Aspесts of thе lГhеory of Synta:<, vilka oсksfl dеlvisvilar pfl strukturalistisk gтund Dе blеv upphov till nflgot liknandе

Struс-еn rеvolution inom sprflkvеtStruс-еnskapStruс-еn осh 1еddе till еtt kraftigt okatintrеssе for grammatikfoтsknrng Chomsky utvесklar dir еn gеnе-rativ transformationsgrammatik som i hog gтad kom att pflvеrkagramrnatikforskningеn undеr nЁgтa dесеnniеr Numетa finns dеn iЁ'tskilliga tappningaц dvеn om dеt irrlеdandе ovеrviildigandе intrеs-sеt vdl fflт szigas ha avklingat

Dеt mеst kinnеtесknandе for Chomskys sprf&tеori Ar s1.rrеn plsprik som еn uppsiitсning rеg1ет som alstraт (gеnететar) sprik Kom-pliсеradе satsеr oсh mеningar sеs som forAndringar av еnkla bas-satsеЦ s k transformationеr \riktiga bеgтеpp iir hiir oсksД сompе-tеnсе, dvs sprf&Ьrukarеns ilrте gтammatik, oсh pеrformanсе, dvssprfkеt i anvindning Dеt yttеrsta mЁlеt for dеnna spr1kbеskrivning

dr att finna univеrsеlla prinфеr for virldеns sprflk

Еn annan viktig hypotеs som Chomsky fordе fram var dеn omminniskans mеdfiidda sprikfiirmiga Еftеrsom rеdan 3_4-Ётingar norrnalt klarar att tillimpa mеrpartеn av dе abstrakta s),n-taktiska rеglеrna' antas barn vara forprogтammеradе att lzira sig22

Kunskop gdr fromdt stegvis

och inte med storo sprdng.

(TB MocouIoу)

sprf& Vilkеt sprflk Ьarnеt faktiskt lаir sig d"r Ьеroеndе av d.еn vandе sprikmilon Нypotеsеn om dеn mеdfodda sprikformflganlеddе oсksЁ till myсkеn barnsprЁks- oсh sprikinliirningsforsk-ning inom sAvzil lingvistikеn som psykologin

omgi-Еtt forsok att hantеra problеmеn mеd dе gтarшnatiska formеrnasundеrliggandе bеtydеlsе d"r kasusgrammatikеn, d.d"r man undеrso-kеr oсh katеgorisеrar vilka rollеr olika satslеd rеprеsеntеrar: Vеmgor nflgot? (agеntеn)' Vad lеdеr dеt till? (rеsultatеt), Nir skеr dеt?(tidеn) osv Andra gтammaсiska rnodеllеr dт dеpеnd.сnsgrammati-kеn oсh valсnsgrammatikеn йlka tar sin utgД.ngspunkt i Ьl a vilkz.komplеmеnt som kan forеkorтшa vid fтamfor allt olika vеrb'Intrеssеt for grammatikforskning variеrar ovеr tidеn, mеn dеmodеllеr som nd"mns hdr iir nЁ"gra av dеm som undеr 1900-ta]еt haft

еn viss gеnorrrslagskraft oсh pi еtt еllеr annat satt avsatt spЁ.r i dеnframtida foгskninsеn

|.5.2.| om syften oсh mеtodеr

Gеmеnsamt for dе olika forskningsinriktningaТna ir att man vill komrrra fram till еn sammanhingandе tеori om еtt еllеr flеra spтflk For att nД- dеtta mfll Ьеhovs еn kartliggning av dе sprikliga еnhеtеr nas Ьеtydеlsе' funktion oсh anvindningsomrЁ'dе Mеd tlj;ilp av dylik kunskap forsбkеr man konstruеra mod.еllеr som ska mojlig- gora gеnеralisеringaц sД" att man kan formulеra rеglеr for sprik oсh spтikanvzindning.

Еtt sitt kan hdr vara att tеsta sprikеt laЬorativt for att komma

At dе undеrliggandе теglеrna For att prova vad som d.r mojligt oсh ornojligt kan man flytta om, Ьyta ut еllеr stryka olika lеd Vilkеn ir

t ех skillnadеn mеllan folandе satsеr? Ar alla aссеptaЬla? om intе varfбr? Еtt tidsrypiskt skolехеmpеl:

(1З) Dеn mfllinriktadе mеn strеssadе datakonsultеn vill alltid fira sеmеstеr pe еn stor oсh Ьеkvim sеgеlbit.

(14) Alltid vill dеn mfllinriktadе mеn strеssandе datakonsultеn fira sеmеstеr pfl еn stor oсh Ьеkvdm sеgеlbflt.

(15) Dеn mfllinriktadе vill alltid mеn strеssadе datakonsultеn fira sеmеstеr pД" еn stor oсh bеkvim sеgеlbflt.

(16) Pe еn stoг oсh Ьеkvd.m sеgеlbflt йll dеn mЁlinriktadе mеn sadе datakonsultеn alltid fira sеmеstеr.

strеs-o м s p в i к strеs-o с H G R A M M A т t к 2 l

Tolo som en bok.

Viirt att pЁpеka i dеtta sammanhang iг oсksfl att dеt spri'k somoftast liggеr till gтund for grammatikЬеskrir,тringar d'r dеt skrivnaspтf&еt Grammatikbеskri.rningar utgflr oftast frfln n&gon sorts idе-alsprflk mеd vdlstrukrurетadе satsеr oсh mеningar Rеdan dеtta irdoсk alltfoт kompliсеrat for att man d.nnu ska ha kommit fram till еnfullstёndig Ьеskтirming oсh vigеn till mf,]еt ir dnnu liingте for tal-sprЁkеt Еftеrsorn forutsiittningaтna for tal oсh skrift tir sfl olika firrnsdеt stora skillnadеr осksn grammatiskt Dеt taladе spr1kеt ir vidj2iтnforеlsе mеd skriftеn Ьеrydligt mеr ostrukturеrat, fragmеntarisktoсh tillf;illigt, dA sammanhangеt ofta framgir av situationеn Dеt drdеssutom flyktigt oсh svflrfД.ngat oсh har allmd,nt ld-grе status d.nskriftеn A1lt dеtta har gjort att talsprikеt som grarnmatiskt systеm

dr si gott som outforskat, dvеn om intrеssеt har vaknat pi sеnarе tid

I nngon form arbеtaт alla grammatikmodеllеr mеr еllеr mindrеехpliсit oсksi mеd olika nivflеr Nivflеrna kan vara dеls dеn fonolo-giska' morfologiska osч dеls nivЁ.еrna yta oсh djup Aш ski{a mеl-Iaлуta oсh djup innеbir att spri-k uppfattas oсh Ьеskrivs som sys-tеm mеd еn synlig/horbaт dеl, t ех ytstrukturеn, oсh еn undеr- еllеrbakomliggandе dеl, t ех djupstrukturеn, som dr еn abstrakt теprе-sеntation av nflgon form av bеtydеlsе (jiimfor dеn sеmiotiska triang-еln i avsnitt 2'7'1.)

24

Ordеt grаlnmаtih har doсk tyvirr ofta еn nеgativ klang oсh knippas av mflnga rnеd tragglandе skolundеrvisning е11еr nflgon t1p

foг-av dogmatiskt rеgеlsystеrтr fastslagеt av еn ovеrhеt' som angеr vadsoш er rd-tt еllеr fеl, dvs еn norrnativ grammatik oсh vеm теagе-rar intе nеgativt for kritik mot dеt ерa sprflkеt? Mеn vad som d'r''grammatiskt korrеkt,' i svеnskan Ьеstims yttеrst av dе infoddatalarna oсh dеras sprf&liga intuition oсh intе av riksdag, rеgеringе11еr nflgon hбgте makt

SprЁkеt for;indras kontinuеrligt i takt mеd samhdllsutvесklingеn'oсh suссеssivt drrdras oсksД' rеglетna i sprAkbrukarnas inrе gramma-tik Ntir dеssa nya теglеr har blivit еtablеradе hos tilhnсkligt mfl,ngatalarе, forindras oftast oсksЁ ,'normеn,' oсh si smД"ningom oсksЁ"sprxkbеskrivningеn Dеn sеnarе tordе alltid vara dеt som d"ndrassist Intе hеllеr grammatikЬoksforfattarе bеstЁmmеr alltsД nflgranormеr for sprikеt Sannolikt iir dе tzimligеn mеdvеtna sprflkbru-karе, mеn fтamstdllningеn i еn gтammatikbok dт ingеnting arrnat zin

еn av flеra mojliga tolkningar av еtt komplехt systеm gjord vid еnviss tidpunkt

Nd'т man dеlar in еtt sprЁk i olika katеgoтiеr - lika viil som vidindеlning av andra lеvandе organismеr - zir dеt som nimns ovanibland svflтt att dra nД"gra skarpa gтinsеr mеllan dе katеgoriеr manvdljеr for sin indеlrring Dеtta irurеbiir att olika gтammatikеr kan dragтДrrsеrna ni.got olika oсh oсksfl viilja sin tеrmЬologi Aт t ех аlфаssаrlеtt vеrb еllеr еtt adjеktiv? Еn tеlТn) t eхpаrtiklаr, karr gеs olika irrrrеhйll,oсh еtt oсh samma sprflkliga fеnomеn kan bеtесknas mеd olika tеr-mеr i olika sprЁkЬеskrivningar, t ex prеdihаtфl|лаd, / prеdihаtio Аvgo-rarrdе for rеsultatеt dт vilka kritеriеr man bеstаmt ska vara grundliig-gandе Yttетligarе еn orsаk till skillnadеr mеllan olika gтammatikbе-skrivningar kan vara hur myсkеt bеskrir'тringеn har forеnklats

o м s p к i к o с H с R A M | \ Л A т l к 2 5

*Ufis,t'{т,q Ji6 t1i& L,"€

Givеtvis har sеnarе tids sprЁkforskning oсksД satt sina spflr i dеnna ''funktionеlla bеskriт,тring',' vilkеt bl a haт lеtt till anvdndning

av t ех frasЬеgтеppеt oсh Ьеgтеpp som informationsstruktuц tеma _ rеma samt anvindning av positionssсhеman vid gеnomgЁngеn av svеnskans ordfoljd.

Som еtt forsok att undеrld"tta ld.sniцsеn Гrrrns i slutеt av Ьokеn еtt tеrmrеgistеr mеd korta forklaтingar.

1.5.2.5 Svenska Akadеmiens grammаtik (SAG)

Dеn sеnastе oсh mеst omfattandе Ьеskrivningеn av svеnskan 6r Svеnska Akadеmiеns grammatik i fyra band som gavs ut 1999 Еnligt inlеdningеn avsеr dеn intе att vara normativ oсh hеllеr intе forklarandе utan еn virdеringsfri Ьеskrivning av svеnskan undеr andтa hzilftеn av 1900.talеt Dеn avsеr att vara еn haцdЬok for bfldе Sprekvеtarе oсh andra sprflkintrеssеradе samt ',еtt rеfеrеnsvеrk for forfattarе av ld"тoЬoсkеr i svеnska som andrasprflk еllеr frd.mmandе sprflk oсh fёr ld.rarе inom dеtta filt', (Band 1' s 19).

26

Avеn om ramrn fбr bеskrir,тringеn uppgеs vатa dеn traditionеllaskolgrammatikеn kan dvеn еn ganska еrfarеn skolgтammatikеriblarrd ha svflrt att hitta i dеssa fyra Ьand Atskilliga vanliga oсh inar-Ьеtadе katеgorisеringаr har tolkats om oсh arrdra dr svfl'тa att hitta.Dеtta gdllеr intе minst katеgoriеr som har еtablеrats inom undеrvis-ningеn i svеnska som аndrasprflk, t ех substantivartik]аrna oсh vеrЬ-partiklarna I dе fall dfl grammatikbеskтivningеn i Funktionеllsvеnsk gтammatik klart al'vikеr frarr SAG gеs di dеt bеdoms vd-sеnt-ligt еn kort motivеrаndе kommеntar trbт еn utforligaте introduktiontill dеnna omfattandе gтammatik sе Inlеdning i dеt forsta bandеt.Dеtta Ьand irrnеh6l1еr oсksfl utfётliga tеrmfбтklaringar.

Еftеrsom dеn grammatiska formеn mеdvеrkar till att skapa dеlsе, Ьordе gтammatikеn ha еn naturlig plats йd alla rеsonеmang

bеty-om spтДLk' dvs oсksй йd tеxtanalys oсh tехtproduktion Vilkеt bud.skap vi faktiskt foтmеdlar bеror pi hur й vd"ljеr ord, hur vi Ьojеrdеm oсh hur й sittеr ihop dеm till satsеr oсh mеningaц dvs pfl sprfl-kеts form Valmojlighеtеrna d.т mflnga, oсh vЁтa vа.l kan i йssa situa-tionеr undеrld-ttas om vi ''sеr', spr1kеt Vilka mojlighеtеr stflr tillbuds? Pfl vilkеt siitt gеr olika sprf&formеr olika bефеlsе? Hur sam-vеrkar dеlarna for att gе onskad Ьеrydеlsе?

Nlfllеt foт gтammatik- oсh rnodersmЁlsstudiеr bor alltsfl Уaлa atLni- еtt mеr mеdvеtеt forhflllandе till dеt еgna sprf&еt Kanskе nflgot i

o м s р к Д к o с H G R A M M A т l к 2 l

Det som skrevs uton mбdo

Iёses i regеI uton n6je.

(5 Johnson)

stil mеd dеn som Ьеtraktar еn skogsdungе oсh dzir urskiljеr bok,Ьjork, asp, lorrn oсh еk jiimfort mеd upplеvеlsеn av Samma skogs-dungе foт dеn som intе kdnnеr igеn dе olika tridеn

Gеnom att jimfora oсh vrida oсh vinda pi sprflkеt gЁr dеt attgora dеn omеdvеtna kunskapеn om sprAkеt mеr synlig Vilkеn:ir

t ех dеn formеlla oсh innеh1llsliga skillnadеn mеllan аtt shriuа еttаutаI, аtt SKRI|/А pd еtl аulаIoch аtI skiuа Pti еtt аutаl?ЕL|er varfor kan

й siiga hа hundrnenkanskе intе sfl gaтлa hа lфоn? oсhйlkеn аir nadеn mеllan d'ldringsbrott oсh ungdomsbrot|? УI|ken ir kopplingеnmеllan lеdеn i dе bf,.da ordеn? Dеt finns myсkеt att fundеra ovеroсksД nd.т dеt giillеr еtt sprflk som man kan si Ьra som sitt modеrs-mf,l

skill-Att lеta еftеr ''sanningеn,' Ьakom dеt sjzilvklara modеrsm6"1еtефudеr oсksfl utmdтkta tillfillеn att i hogskolеordningеns anda kri-tiskt pтova, gтanska oсh lеta еftеr samЬand Allt kingет ihop Меd

еn undетsokandе instdllning till spтf&еt oсh mеr av aщftr oсh hur anrdttlfe| kan man gora mflnga uppteсktеr Iaktta hur spтflk anviindsgеnom att frД'ga t ех:

Vilka iiт dе olika dеlarna som byggеr upp еtt yttrandе?

Vilkеt joЬЬ gor dе olika dеlaтna?

Varfбт sigеr man sfl oсh intе si?

Vilkеn Ьlir skillnadеn om nflgon av dеlarna byts ut, stryks еllеrflyttas?

N;ir anvdnds еtt visst uttryсk?

Vad bефеr ordеn oсh satsеrna _ еgеntligеn? Vad hzindеr om dеanvdnds i еtt ar-nat samтnanhang?

Varfor ir variationеn si stor?

Hur bеskrivеr man sprДkеt Ьiist?

Hur hantеrar й еtt si komplехt systеm?

Еftеrsom sprflkеt oftast anvinds tiimligеn orеflеktеrat tordе matikstudiеr knappast lеda till nflgon forindring i sprnkbrukarеnsvardagliga arrviindning av sprflkеt DArеmot Ьordе djuparе kunska-pеr om sprД.kеts bygрad oсh anvindning i olika sammanhang gеsprffbrukarеn еtt innu bittrе rеdskap i mеr mеdvеtеn kommunika-tion, t ех dfl man skrivеr еllеr tolkar еn tеxt Pi samma sitt som еnbilrеparator gеnom att kzinna till bilmotorns alla dеlar oсh huт dеfungеrar tillsammans kan fi еn motor att spinna Som еn katt Е1lеr2A

gram-Det ёr boro en sok

jog сir sdkеr pd

oсh det dr

ott detfinns mусket Iitеt

эm mon kon voro sdker pd.

styr-o | \ л sP R A K styr-o с H G R A M M A т l к 2 9

2' ord oсh bеtydelsе - ordsеmantik

RD KAN HA FLЕRA oLlKA BЕтYDвLSгп, oсh ord har

iЬland olika bеtydеlsе for olika minniskor ordеnsbефеlsе kan diirfor spaltas upp i bl a kdrnbеtydеlsеoсh olika t}f)еr av bibеtydеlsеr Vidarе kan oсksД ordforridеt

sеs som еtt systеm mеd теlationеr mеllan dеlarna, dvs mеllan ordеn, oсh d'vеn bеtrd.ffandе bеtydеlsеn kan ord sеs som бvеr- еllеr undеrordnadе; dе kan oсksflL vara varandras motsats oсh ibland ha nistan samma bеtydеlsе.

Dеtta kapitеl gеr еn ovеrsiktlig bеskтivning av hur man kan rеsonеra kring ords bеtydеlsе oсh nAgтa sеmantiska grundbе grеpp Hd.r prеsеntеras oсksЁ kort nngтa viktiga modеllеr for att kaтtliigga ordforrAdеt oсh ords bеrydеlsе Kapitlеt inlеds mеd еn kort diskussion om oтdet ord, ordеns rеfеrеns oсh vЁ.тt mеntala lехikon.

2.1 Vad ёr ett ord?

Еftordliknorbiеt; Rubrikеns frflga kan i forstonе tyсkas litе lojlig Dеt vеt viil alla vad detkonhohonungoсhgodd еtt ord zir Меn som i mЁ-nga andтa sammanhang ёr frflgan intе si (тolmud) еnkеl om man bбrjaт td'nka еftеr Hur mflnga ord dт t eх tаnhе - tаtt-

hеn - tаnhаrrеspеktivе tсiлher ocЬ tсinhte.Еller hur ska man sе kombi nationеr som tdnhа фeц tdnhа till och trjnhа ut уi|ka upptridег som еnhеtеr mеd еn spесiеll Ьефеlsе?

Dеt vanligastе settеt att tinka Ьеtrziffandе vad som d.r еtt ord tordе vara att sе dеt som i skrift upptтаdеr mеd mеllanrrrm еmеllaтr sorn ord' dvs att utgfl frЁ"n formеn Еtt sfldant synsitt mеdfor att tаnkе

- tаnhеn - tаnhлrkommеr att sеs som tте ord, iblarrd kalladе mеr еllеr graford.

ordfor-Еtt arшrat s1msitt kan vara att sе dеssa trе ordfoтmеr som еtt oсh saпrma ord, dvs att utgа frin Ьеtydеlsеn Faсktеrmеr som anvЁnds vid еtt sfldant synsd-tt iir lехikonеnhеtеr (lехеm) еllеr lеmma Om man utgeт frin bеtydеlsеn kommеr oсksA tta.lkа фrr, tсinkа till oсt^ ttinkаutattЬеhandlas som еnhеtеr (sе vidarе nеdan 2.1.3).

50

Sfllеdеs kan теdan ordet ord, sorrr ёr еn gтundkiggandе tеrm ndr man talar om sprЁk, tolkas pЁ flеra sd-tt, oсh som i mflnga andra fall ziт dеt avgorandе orn man Ьasеrar analysеn pfl form еllеr Ьеtydеlsе.

2.|,| Lаgrаde symЬoler

Ord zir symbolеr som pД nflgot sitt iт inlagтadе i vnra \dтnor BЁdе

ordеns form (sflvdl dеn skriт,тla som dеn som anvd.nds nzir й talar) oсh dеras bефеlsе finns pfl nflgot sitt i vflra huvцdеn Ехakt hur dе

ir lagтadе vеt man intе, mеn olika ryрет av ехpеrimеnt visar att dе

ir lagтadе pДL mеr d"n еtt stdllе oсh pfl olika siitt Diirfor tаlas ofta orтt vЁ"rt mеntala lсхikon, еtt lеxikon som d"r sortеrat еftеr hеlt andтa prinсipеr in dеt alfabеtiska i Ьokhyllan.

Dеn s k sеmiotiska triangеlrr nеdan illustrеrar att oтdеn intе bara har rеprеsеntationеr i vДra hur,rrdеn utan mflnga oтd har oсksA еn rеfеrеnt i vеrklighеtеn Ordеn Ьеtесknar oсh pеkar ut nЁgot i vflr omvdrld Dе rеfеrеrar till nAsot.

mеntalt lеxikon mеd rеprеsеntationеr av ordеn

/\

/ \/ \fblum:al / / \ \

I triangеlns nеdrе vinstra horn Atеrfinns ordеns form (talad oсh vеn), oсh ordеns innеhAll/Ьеtydеlsе dт bfldе dеt som finns i vеrklig- hеtеn oсh dе bеgтеpp vi har i vflra huvudеn Dеn strесkadе linjеn mеllan oтdet blюtnlnа, oсh Ьildеn (rеfетеntеn) angеr att samЬandеt d"r aтЬitrd"rt, dvs godtyсkligt Blomrnorna som vd.хеr i vД.ra rabattеr kundеju lika girna ha kallats nflgot hеlt annat' tex lшtшsom ijapan- skan Dе hеldragna linjеrna avspеglaг еtt fastarе sarnЬand, nЁmligеn dеn bеsteimda kopplingеn mеllan ordеt oсh dеss rеfеrеnt sorn finns i vflra hur,r-rdеn nd"r еtt ord vdl dт еtablеrat.

skri-o R D skri-o с H B Е т Y D E L s E - skri-o R D s Е M A N т t к 5 l

2 l l l

De rosor oсh de blodeо

de gбro mig sd gloder.

(Folkviso)

olika mЁngа refe]enter - olika еxtеnsion€сh intensionOlika ord kan Ьеtесkna olika mЁLnga rеfеrеntеr ord siigs ha olikaеxtеnsion Vissa ord omfattar еtt stort antal rеfеrеntеr oсh andraЬеtydligt fiтrе Dеtta illustrеras gеnom сirklarnas yta i figuтеn

nеdan:

vdхtет

fr6vdхtеr gomfroiga prydnadsvdхtеr

blommor

rosor kldttеrrosoт

ordеt utlхt som rеpтеsеntеras av dеn yttеrsta, storsta сirkеln naт mingdеr mеd rеfеrеntеr mеd fA gеmеnsamma еgеnskapеr.ordet uriхtdr i йss mеning tdmligеn intеtsiigandе oсh vagt Dеt Гrrrnsmyсkеt som vdхеr Ordеt har stor еxtеnsion oсh anviinds dfl mаnvill uttryсka sig mет gеnеrеllt oсh tаla om mflтrga

bеtесk-Ordеt kkittеtтos liingst in utgor ddrеmot еn myсkеt spесiеll gТuppvdxtеr mеd Ьефligt f;irrе rеfеrеntец mеn hdr kатr man i stdllеt fast-stdlla flеr gеlnеnsurmma еgеnskapеr ordеt haт storrе intеnsion Dеtgеr ddтfor еn konkrеtarе oсh фligarе Ьild iin oтdet uсi,хt Hur skullеman rita ordet ud,х|? Som еtt triid? Еllеr som еtt sаidеsfilt?

I dеtta sammanhang kan marr oсksA tala om ordеns vaтiеrandеintеnsionsdjup Еtt ords intеnsionsdjup kа:r nаimligеn vаriеra i olikasammanhаrrg oсh mеllan olika sprЁ.kanv;indarе

Еtt aktuеllt ехеmpеl hzir kan vara ordеt grа'rn:rnа,tih som dfl dеtanvdnds i dеrrrra Ьok toтdе ha еtt storrе intеnsionsdjup dтr om ordеtanvd,nds i t ех еn diskussion om svеnskundеrvisningеn pi еn hоgsta-diеskola SkilLradеr i intеnsionsdjup Ьеtriiffandе otdet grаm,lnлtih tordeoсksi forеligga dfl t еx еn linфstikprofеssor samtalar mеd еn kеmist.Мflnga ord av tуpen uсiхt goт sfllеdеs еn tехt mеr allmiingiltig'mеn еn sidarr tеxt kan bеhova konkrеtisеras mеd ord ur dе inrе сirk-laтna.Jiimfor foljandе mеningar oсh bеgrunda ordеns rеfеrеns'oсhехtеnsion:

(1) Bеrta Lindbеrg i Vadstеna virkar vaсkra spеtsar

(2) Еn kvinna i ostеrgotland goт vaсkra handаrbеtеn

(3) Еn ostgotska gor vaсkтa sakеr

(4) Hantvеrkеt i ostеrgotland har nfltt еn hog utvесkling

т2

2 1 1 2

Du kon bli фrkednge!

elIerfбrbфore

uton ott ndgon mdrker det,

men ollo ser

om du soknor en knopp.

(Е'M Remorque)

oftast iir dеt Ьra att цttryсka sig konkтеt, mеrr intе alltid.Jiimfor Frаrrf,rа?xdr аa motoфrdюnjirbjudrt - Hdrfаr ?nшL'intе ktjrа bil.Fflr man i dеt sеnarе fаllеt kora Ьuss?

Samma referent _ olikа ord Мflnga ord syftar alltsЁ pfl nflgot i vетklighetеn, oсh dе flеsta kan syfta pfl flеra rеfеrеntеr Dеssutom kan ец oсh sa,nma rеfеrеnt om- tаlas mеd o]ika ord Dеssa ord intе bara rеfетеrar till nigot i vеrklig hеtеn utan dе bеskrivеr oсksй rеfетеntеn i olika avsееndеn t еx

Е)фssor Persson som sarrnolikt intе Ьaтa ar уrhвutiiaаrе, skаttebеtаlаrе, hundoch F'orLsumепtutan karrskе ocksi mа'mmл, hushu' цstеr ocЬ mлtte.

еllеr

Bаrпr.tsom kan kalla s unge, gullungе, skotbаm, plughist, bugfrii, bokstаusbаm, inuаndrаr-bа;m, huпd, honsumеnJ och nлrhrшdsалful

I vЁrt dagliga liv har й alla olika rollет еllеr uppgiftеr Samma individ kan d:irfor omtalas mеd olika bеndmningar som Ьеskrivеr oсhlyftеr fram olika еgеnskapеr oсh ofta oсksЁ avslojar tа]aтеrш syn pатеfеrеntеn Kan dе olika Ьеniimningarna pflvеrka hur rеfеrеntеnuppfattar sig sjiilv? Еllеr hur hon/han uppfattas av omgivningеn? Har dеt t еx nЁ-gon bеrydеlsе att mаnga univеrsitеtsstudеrandе idag ofta talar om univеrsitеtеt som shohnoсh kursеrr,/gпlфpеn somhlл^ssеn? Finns dеt nЁgтa skillnadеr mеПan att 'gi i skolan' oсh att ,stu-dеra vid urrivеrsitеt' som Ьеrаittigar еn anvd.ndning av olika ord?Skullе dеt Ьli nigon skilln3d om univеrsitеtеn kalladе s kunshщфre-tаglЕlleт spеlar dеt ingеn roll vilka ord man anvd"ndеr?

Atminstonе ibland kan bеnimningarna faktiskt ha hеlt randе bеtydеlsе, t еx om еn йss handling Ьеniimns mord, drф, otусk^s-fuindеЬ е e\Ler /ц riltе d,id

avgo-o R D avgo-o с H в E т Y D Е L s E - o R D s Е M A N т l к 3 5

Homonymieller polysemi: ett ord - flerа betydelser

Еtt ord har alltsЁ bеtydеlsе Manga av vЁ"ra ord har dеssutom flеra bефеlsеr Bеgтunda t ех foljandе ords bефеlSet dа'm?n'JЙ,st,1fаttа, -fil, j", fo, hdIIа,, lеd, kitt och uаr.

Att еtt ord har flеra Ьеtydеlsеr kan ha olika forklaringaт Ъtand haг olika forеtееlsеr bara av еn slump rЁkat ffl samma еtikеtt, dvs kommit att Ьеtесknas rrrеd samma ord Av oгdеn hiir gillеr dеtta dаnm,fuцjl,.fr,, l,d,,oСhUаr Dе dr homonymеr' dvs dе har тf&at fЁ ,samrДa namn1 Hit Ьrukar man oсksЁ rdkna ord som lД"tеr Пka mеrr stavas olika, teх uеrh och uсirh, (homofoni), oсh ord som stavas lika mеn uttalas olika' t ех htjr, |raтnf6r foтdon' ocЬ, htir, grupp av sД"ngaте' (homogтafi).

I andra fall kan еtt ord mеd tidеn ha kommit att ffl flеra bефег SeT, teх jЙ,ttа,fxn, hdlk oсЬ lсitt И intе bara skapaт oсh lД.nar in nya ord i svеnskan; й gеr oсksi gamla ord еn ny еllеr utvidgad anvind- ning oсh bефеlsе oсh fAr s k polysеmеr Vilka ord som ir homo- nyma rеspеktivе polysеma d.г minga gAngеr lAngt ifrfln uppеnЬart utan еftеrforskningaц rцеn i vД"ra ordЬoсkеr framgir dеt oftast gеnom att dе homonyma ordеn itеrfinns som olika uppslagsoгd' mеdan dе polysеma har flеra bефеlsеr undеr еtt oсh samma upp- slagsord.

Leхikaliserаde frаser: en betydelse flera ord

Ibland kan еn Ьеtydеlsе motsvaras av flеra ord' tеx i smуg'ofor mdrkt', nd,digа luntаn ,Ъudееtpropositionеn,, gdrа rеnt hus шеd 'avskaffa'' drа a,id, nсisаrt,|uta,, sсittа dеt lалgа bеnеt jirе'skynda sig' oсh kigа rаbаrbеr pd'ta' oтdkornЬinationеrna i еxеmplеn utgor s k lехi- kalisеradе frasеr / lехfrasеr (stiеndе uttryсk/fasta forЬindеlsеr) еllеr idiom.

Karaktетistiskt for еn lехfras 1r att dе ingflеndе ordеn ofta rar sin vanliga bеtyсiеlsе, vilkеt gor att Ьеtydеlsеn Ьlir svflr att gеnomskflda Sfl har teх rаbаrbеr i kiggа rаbаrbеr pd ingеt samband mеd dе rabarbеr som ar liсkra i еn dеssетt pi' forsommarеn Fra- sеrna blir ogеnomskinliga oсh mД'stе liras som ord, dvs dе mЁ.stе lagтas som hеlhеtеr mеd еn bефеlsе i vЁrt mеntala lехikon Dеtta kan jzimforas mеd ехеmpеlvis Hаn lаdе dе nуshiirdаdе rаbаrbеrnа pd' t"ф!*.' som ar еn mеning bildad еnligt dе gTa[lrnatiska rеglеrna Lехfrasеrna ar,'vikеr oсksi ofta frЁ.n gzingsе morfologiska rеglец

forlo-t4

cгeven vor djupt nedst(imd.

och dtsin middog

uton ott 6ppno munnen.

Hал uddrаdt moTgonф - Hаn uсi,drаdе stihgk.kidzrnn

att dr har bеgтiinsningar i ordfold oсh konsшuktion, t еx

* Morgonф uddrаdе hаn _ Dеt uа'r morganф lшn ud,lrаdt

att еndast hur,rrdordеt kan Ьojas, jiimfor t ехHаn u dd,rаde morgonф / "morgonф еn

att еnskilda ord intе kan ta Ьеstzimningar, t ех

* Hаn u iuJrаd,е | uu kg rnargonф.

Еftеrsom lехfrasеrna gеnom sin spесia-lbеtydеlsе d.r svйтa att skflda oсksfl for svеnskaт oсh diirfor kan lеda till missforstflnd, iir dеviirda spесiеll uppmЁrksamhеt Мflnga av dеm liirs ganska sеnt, vil-kеt naturligtйs oсksfl gdllеr om man ldт sig svеnska som andтasprff.Vad som ir еtt ord iir alltsfl intе alltid sfl еnkеlt' IЬland tar manfasta pfl ordformеrna, oсh ibland vill man i stiillеt ta fasta pf, Ьеrydеl-sеn, d.vеn om dеn byggs upp av flетa ord Minga gingеr аir dеt oсksflsvЁ,тt att dra еn griins mеllan syntаktisk nyЬildning, dvs konstruktio-nеr som sprikbrrikarеn skapar mеdan hon./han tаlaц oсh vad somkan td.nkas ingfl i virt mеntala lехikon som fasta еnhеtеr lag.radе till-saпrmans mеd еn Ьефеlsе

gеnom-2.2 ОrdЬetydelse av olika slagNd.r man talar om ords bеrydеlsе firrns dеt oсksfl aлlеdning att prесisеra vilkеn t}? av bеtydеlsе man talar om Bеrydеlsеn Ьеstflт niimli-gеn oftast av sЁ'vdl еn kdrnbеtydеlsе som еn еllеr flеra bibеtydеlsеr

2'2.| Denotation oсh konnotation:

kёrnbetydelse oсh bibetydelser

Dе flеsta sprЁkbrukarе dr ovеrеns om еn dеl av еtt ords bефеlsе,dvs vad som mflstе vaтa uppfyllt fёr att nf,.got ska kunna kallas t ехblornnа, Kanskе kаn dеt for ordеt Ьlolnma vara s{iilk, kтonЬlad, sti.n-darе oсh pistillеr Dеtta iiт kiirnarr i ordеts Ьеtydеlsе, dеn dеnotativaеllеr kognitiva bеrydеlsеn

o R D o с H в Е т Y D Е L s E _ o R D s Е | \ Л A N т l к 3 5

Vilket nonsens otttolo om

ti I Ivo ro ns mе n i ngsI бshet!

konnota-Mеn bibеrydеlsеr d,r ofta oсksi myсkеt privata, еftеrsom rnAnga oтd ld'тs gеnom еn dirеkt koppling mеllan oтdеn oсh rеfеrеntеrna Vardagsordеns bеtydеlsе fdrgas aУ уeta upplеvеlsец vilkеt gor att

t ех ordеt lungфа'mmаtion for minga t o m kan upplеvas piflgsamt, mеdan pneumoni iт nеutralt Faсkoтdеn d"r mеr distansеradе oсh kd.nslonеutrala' еftеrsom dе oftast lirs in mеd hjiilp av sprflkliga for- klaringar oсh Ьеskтivningar.

Att ord viсkеr olika assoсiationеr kan natuгligtйs oсksfl kinga saпlman mеd att vira olika kunskapеr oсh еrfarеnhеtrr gеr oss olika Ё'siktеr om vd"rldеn Иssa assoсiеrar kanskе kr;rnhrф mеd positiva Ьеgтеpp som utvесk]ing oсh tillgarrg till rеn еnеrgi Andra uppfattar

i sttillеt kd.rnkraftеn som nД.got i huvudsak nеgativt, еftеrsom dеn oIsakar avfallsproЬlеm oсh kan lеda till katastrofеr.

BiЬеtydеlsеrna kan alltsfl vara av olika slag, oсh d.vеn om ordеn bara d.r symbolец si forknippas dе, nd"r dе vаil ir еtablеradе, sЁ' intimt mеd Ьibефеlsеrna att dеt mЁ.nga gflngеr tyсks som om ordеn bеror mеr ;in dе forеtееlsеr dе rеfеrеraт till.

ordassoсiationеr kan undеrsokas pi olika sett Еtt sd.tt kan vara att bеdoma grd mеd kryss pfl skalor mеllan motsatsord, еn s k sеmantisk diffетеntiаl' t ех

O R D : v & r

kall

sto _ x _

glad prgg

aktiv rolig

orden ёrsom glosбgon.

Om de inte hjdlper oss

ottse bфttre,

96r de ollting otуdligt.

(J toubert)

2.2.2 PIus oсh minusord

Niir man viiljеТ ord kan mаrr oсksfl viilja ord som for a]la haт еn фig plus- еllеr minusladdning, t eх brа _ d,dkg, uасkеr -fuI, smаrt -dum, undtrkdl|аndr - tr,fr'kig мolt _ htig|iirф noggrа,nn _ pеЙg Sfldarra ord uttryсkеr dirеkt vad й ansеr оm sakеr oсh ting.Jiimfoт fo!.andе tv&tехtеr:

otvе-(5) Dеt var еrr fantastisk rеsa Dеt borjadе bra rеdarr pi Arlanda' diiтjag шiiffadе еn trеvlig gammаl skolkamrat som jag intе trdffat pflmЁnga flт Dеt blеv еn god intеdning pЁ теsan Sеdan fortsattе dеt

i samma stil: еtt bra hotеll mеd utmd.rkt Ьеtjiining oсh еn landе utsikt frin hotеllrummеt Thсk varе gassandе sol varvattеntеmpеraturеn hiirlig, oсh й fiсk еn ljuvlig vесka

strЁ,-(6) Dеt var еn Ьеdrovlig rеsa Dеt Ьorjadе illa rеdаn pi Aтlanda, diirjag triiffadе еn urtrist gammаI skolkamrat som jag intе trdffat pfl.minga ii Dеt blеv еn illavarslandе in.lеdning pЁ" rеsan Sеdanfortsattе dеt i samma stil: еtt mеdiokеrt hotеll mеd delig bеtja-ning oсh еn svindlandе utsikt frfln hotеllrummеt Pfl grund avgassаndе sol var vattеntеmpеraturеn kvalmig, oсh й utsattеs foт

еn pflfтеstarrdе vесka

Sarnma rеsa d.r i dеssa korta tеxtеr sеdd ur myсkеt olika pеrspеktiчoсh vdrdеladdadе ord signalеrar rеsеnd.теrnas instillning till dеngjorda rеsan I dеssa tеxtеr dт dеt ovеrtydligt, mеn mf,nga gЁngеr iirdеt intе lika liitt att uppfatta еllеr gеnomskЁda Liigg diiтtill alla dеord dаir lyssnaтеn/lisaтеn hаr privata konnotationеr kring oтdеn, sfl.zir dеt liitt att foтsti varfor tеxtеr yttrТst sd.llаn blir hеlt nеutrala

Еn annan typ av ord mеd vdrdеladdning iir оrd som Ьеtесknar еnrеfеrеnt oсh samtidigt angеr tаlаrеns attityd till dеnna теfеrеnt, t еxgubbфriuel eLLeт k,issеm,iss, dvs ord mеd s k еmotiv Ьеtydеlsе

Kаn ord gёrа vЁrlden vасkrare?

Еn spесiеll фp av plus-ord dт dе forskonandе omskri-rningaтna, dе

s k еufеmismеfтla' t eх sфddsалstаlt + uаrdhеm; dlirе ) фerbtiuеn эJ?irst,аnd^sltnndikлppаd э фsуki"sk) uhLесklingsstiird; uаrf?;r + handihлppаd эfunktanshindrаd; rull"stoЬbundвn э rulktokburrn IJtovет att''forskona''vеrklighеtеn fltеrspеglar vissa av dеssa ехеmpеl oсksfl dеlйs olikamiirrniskos1тr, vilkеt kan ligga bakom ordЬytеt ofta fflr doсk nflgotsom fёr individеn/sаmhiillеt uppfattas som nеgativt еn ny еtikеtt i

o R D o с H B Е т Y D E L s Е - o R D s Е М A N т l к 1 7

- Нur dr det med dig?

frdgode Нonorio.

- Jog сir olldeles vdt,

svаrode hon torrL

,,Аntligen stod rеktorn i katеdеrn Han skot upp glasogonеn i pаrrnаn

oсh Ьеtraktadе alla sina Ьarn.

- Kdra kundеr! inlеddе han sitt tal.Jag vill pfl mina ерa, еnhеtеns, affirsomrfldеts oсh hеla kommunkonсeтnеns vd,grrar taсka

rеsultat-еr fёт drеsultat-еrrтra hёsttеrmin oсh onska еr aIIa еn god jul.

Jodfl, dеt har hint, oсh Ьudskapеt ldr oсksi ha gitt fram til] еlеvеr oсh

IOralсlrar.

(DN,23lr t993.)

I dеtta samrnanhang kan man oсksA fundеra ovеr vaтfor vi i skan har sfl mflnga omskrivningar for 'ointеlligеnt' (knфp, urbldst,stiird, korhаd' !*tф oсh 'att d6, (аulidll, gd, bort, gd, htidаn, gd ur t,idzn,hilа runt hdrnеt, loggа ut ) Varfor tyсkеr vi oss bеhova s& mЁ,ngaaltеrnativa uttryсk hiir?

svеn-Kontextuell betydеlse: sаmmanhаnget av86rOтdеns Ьегydеlsе variеraт oсksЁ bеroеndе pfl vilka ord som korл.Ьi-nеras mеd vilka Jiimfёr

en godmaлriska _ еn godmiddag - i godtidIJoл gdrЬem _ Dеt gаrhem' - Hon gаrfi _ Patiеnsеn gаrfi

faтan ar duеr _ soуa tjuеr - koka iiuеr _ Ъjuda iiaеr- taхka tjuеrGod, gаr och ijuеr|lar hiir olika bефеlsе tillsammans mеd olika ord

Dе fir sin Ьеtydеlsе faststiilld i dеn kontеxt (dеt sammanhang) som

dе ingflr i Ехеmplеn йsar alltsfl att dеt ofta intе riсkеr att fork]araЬеtydеlsеn fбr еtt ord i tagеt, som i еn oтdbok Bефеlsеn pЁlvеrkasalltid oсksf, av sammanhangеt, dеn s k kontехtuеlla bеtydеlsеn.58

Vdro robotter vtjхer.

Иdarе pеrspеktiv krd"vs oсksЁ for Ьеgтеppеt Prеsuppositionеr,som avsеI dе forшtsiittningirr som gdllеr for еtt 1,ttrandе' t ex Jаs,i, duhаr riitt hаr idtl,g Hdr undеrforstiт talarеn att lyssnarеns h1rf;irg var

еn annan йd dетas forra motе Еш tydligt ofta anvdnt еxеmpеl pflprеSupponеrad bеtydеlsе ar Hаr du s|utаt slil dinfru?, еn frЁ'ga sompтеsupponеrar forhflllandеn som vd.l dr oaссеptaЬla for dе flеsta i vflrkultur Еllеr skullе dеnna fr&ga vara rеlеvant pfl еn polisstation еllеr

еn psykiatтisk klinik?

2.5 Rеlationer mеllan ord

I kapitеl 1 Ьеskтivs miinskliga spтff som kraftfulla hiеraтkiska tеm Oсksfl i sprflkеts oгdforrfld firrns rеlationеr oсh olika typеr avsamЬand' t eх u'it - surl,rt, hund - kаtt, hund _ tа,х, tro - uеtа, gе _ ta/fr.Dеtta avsnitt Ьеskrivеr hur oтdеn еftеr olika pтinсipеr kan ordnassom systеm

sys-Samband mеllan ord tyсks oсksfl viiтdеfulla att ta fasta pi di manska lira sig ord Intе minst dA man ld.r sig еtt nytt sprf& kan dеtundеrld.tta om ma1l plaсетar in dе nya ordеn i dеt еgna ''ordsystе-mеt,' Dеt kan t ех skе gеnom att dе ord som ska liiras in plaсеras in

i еtt sеmantiskt filt (sе 2.4.3 nеdan), ddr illiirarеn теdan kan еtt аrrtal' ord, еllеr gеnom att ordеt som ska liiras uppmiirksaпlmas som mot-satsord ti]l еtt теdan inliirt ord

2.3.| Hyperonymi oсh hyponymi

tiver oсh underordnаde Ьegrepp

oсksi inom ordforrfldеt talaт man om hiеraтkiеr mеd ovеrordningoсh undеroтdning rеsultеrandе i olika aЬstraktionsnivAец t ех

ехеm-For att gora v:irldеn mеr hantеrlig Ьyggеr vi upp liknandе systеmmеd ovеr- oсh undеrordning i dе flеsta sammanhan$, nir й katеgo-risеrar vеrklighеtеn Vi Ьеhovеr dfl bfldе ord som mеr еllеr mindrеsammanfattar еtt ЬеgтеppsomrЁ.dе, oсh ord som pеkar ut olikaundетgruppеr mеd spесiеlla еgеnskapет Hur vi gбr vflra indеl-ningar oсh йlka nivД"еr vi bеhovеr Ьеror pfl vД.ra syftеn Sfl dеlas t ехdjurеn in olika inom Ьioloф, lidеrindustrin oсh slaktеrind"ringеn.olika bеhov i olika kulturеr gбr oсksi att katеgorisеringarnavariеrar i olika sprf& Klassiska ехеmpеl pЁ dеtta dт dеn stora varia-tionеn bеtrziffandе antalеt firgoтd i olika spтflk oсh samеrnas mflngaord for sno.

2,5.2 Varandras motsats

Еn spесiеll теlation mеllan ord ir rпotsatsforhillandеt, tex ldлg hort; stor - liten; htig - Lig.Derlna t}T av motsatsord kallas antonymеЦ oсh ordеn kan hiir sеs som yttеrlzigеn av еn gтadеrad skala Att dе kan gтadеras mеdfor att dе kan komparеras, teх kingre oсh kingn Komparation ir ddrеrnot oftast intе mojlig vid dе komplеmеn td,ra motsatsordеn, vilka uttryсkеr еtt''antingеn-еllеr-forhillandе'''

-t ex lеuаndе - d-tjd ocЬ g!fi - og!fr Dе-t еna u-tеslu-tеr all-tsi dе-t andra Mеn ibland kompaтеras, nflgot ologiskt, oсksД dе komplеmеntira motsatsordеn' t ех Hаn uеrhаr dri intе sdrshilt gф elket Jаg hсindс mig mеr dijd сin lеuаndе Hiir anspеlas di p& еndast еn dеl av ordеns bеtydеlsе- komponеntеr (se 2.4.2.).

Еn trеdjе t}? av motsatsord zir dе sk konvеrsa motsatsordеn, t еx hфo - sсi-!1-о Dessa gor dеt mojligt att Ьеskriva еn hаindеlsе ur olika pеrspеktiv: LЬа kdpte sin kigenhеt оu Didrih - Didrik sd,ld,е sin kiцnhеt t,ill Lisа'.

2.5.5 Synonymer- nЁstаn samma

DЁ- man talar orrr synonymеЦ ,samrтra Ьефеlsе', lyftеr man fram att mflnga ord haт nestan samma Ьеtydеlsе, tе:х gossr - pojhе; trdnа - hgo; skrаttа, -fniurа Меn yttеrst siillan _ om ni"gonsin _ аir bеtydеl- sеn alldеlеs dеnsamma oftast ir dеt nigot som skiljеr Еn gossе ar

40