pa svenska 2!

Ddnlcl Du har r:ift i att mycket iir pe engelska, ochjag tror inte ens att vissa ord ger aft dve$Afta till svenska.. Det var vai iite ensamt fdr henne, men hon och jag har alltid kunnat

Hur ldr du dig ett nytt spr6k?

E Alla som biidar studera ett Dyft sprek har olika id€er om hur man bast Jitr.i!-6rd,

rttal och gammatiska struktuer Man vill ju se snabbt som mdjligt kunna anv:inda

" sitt nya sprik se hiir svamde negra sveDskstuderande n?il vi ftagade vilka lqlep

de har

Bibi:

Jag skriver lislor med ord Der svenska ordet

till viinster och det tyska till hiiger

Sen vikerjag papperct pe mitten och

iiver-s?itter ftam och tillbaka Iag Lir mig bast niir

jag lyssnar pe musik

Pavel:

Jag lyssnar mycket pe svensk radio pe sprekets melodi Sen hiirmarjag spreket som enpapegoja- Eft spr,Ak & inte bara nya ord

Inlo:

uranmaoien ar vrKugart lor l]xg rag masle

fiirstA slilnaden mellan olika sprek Jag

iilskar ah giira granmatiska ttvningar s:irskill

verbiivningar Det borde finnasgassor av

sadana i alla l?irobijcler: Det maste vam tyst

6

Sitter saft

Jag skriver ord och meningar pi sme kort,

lom jag alllid har i hckan Pe den ena sida.n

siAr det svenska;i6ckel, och pi den andra

sidan det motsvarande engelska Jag t3r upp

korten flera ganger om dagen, i bussen, pe

biblioteket, n:irjag har trdkgt

Det ffakigaste med att 1:fa sig elt nytt spilk

iir att man behandlas som ett barn Vad ar

det? Det:jr ett hus Dumt! Jag vill l?ira mig

spraket pA min nive Kanske bdda med att

liisa en intressant roman Nu meste jag sjalv

konstruera vad jag vill saga och anvuinda mitt

lexikon flitjg1

Sorta:

Jag berAttar texten hdgt fdr mig sj51v EfterdeI siiller j ag fr.igor till mig sjAlv p:i textensom en ldrare - och svarar pA dem Jag liirmig bast framiijr spegeln i badrummet Jagspelar teater pA svenska, kan man saga Siskullejag aldrig viga gdra i klassen

DISKUIERA: Vad tycker du om studentemas sa$ att afteta? Hur lir du dig ett nytt spr <?UPPSATS: Mina baistatips pAhurjag lair lnig ett nytt sprAh

i

E

Venl talan svenskffi?

Till ytan Ar Sverige ett av de stdrsta hndema i Europa, men landel har bara knappt

9 miljoner invanare Det olllciella spdket:ir svenska som iir ett av de minsra

spri&en inom EU Men om man raktar v:irldens alla sprak :ir svenska etl av de

60 70 stiirsla

Svenska iir ett gemanskt sprek och rillhiir den indoeurcpeiska sprikfamiljen

Nordiska sprek hlar man i Sverige, Norge, Danmar.k, Island och pe F:irdama

Efter-som de nordiska spraken :ir sliikt med varandra, kan danskar, nomnan och svenskar

mer eller mindre fdrstd varandra Finska tillh& en annan sprikfamilj finsk,ugdska

sprek, och liknar inte alls de dvriga spfeken Men i Finland talar ocksi en del av

befolkninSen svenska

Menga laser svenska vid universitet och skokr-i andra Under, framsl i USA

och Tyskland men ocksi i i:hder som Ryssland, Kina och Japan Flera tusen utbytes

studenter deltar i kurser i svenska vid olika universitet i Sverige varje ar

I USA och i nagru andra lAnder finns det svenska iDmigranter som talar sitt gamla

modersmil svenska

Det ?ir daddr svefi att svara exal(t pe fregoma vem och hur minga som talar

svenska,

DISKUTERA: Vem tald ditt sprak? Hur mijnga tald der? Kan man hijra varifran i landel

nigon kolnmerl Vilka spril laser man i skolan i diu land? Ar der vikrigr ar kunna rala

nch fdsd aidra sprek?

Sverige iir ett Ungt land och der gijr au sattet an tala varierar lrin nord till syd

Man kan ofta hijra fran vilken del av Sverige som nagon konrner pa grund av urtalet

och nelodin Svenskd skojar ibland om skillnadema, men de har nastan aldrig nagra

problem att fijrsta varandra

Sedan Ar 2000 har Sverige fem ofiiciella nrinoritetssprak: finska, rneiinkieli (omedals

finska), lamiska, romani och jiddisch

lnfluenser frin sprek

E Svenskan har uDder arhundmden fatt meDga nya ord genom influeDser ftin aDdmsprek och kulturer En svensk idag skulle ha sv6fi att fiirste det spdt som en vikingtalade och kanske skulle mormorsmor ha svlrt att f6$te mycket av vad alagensunSdomar siiger, efte$om de anvZinder manga ord som inte fanns i spreket fdrhundra dr sedaD

Niir kistendomen kom till Sverige pl 1050-talet, och med den latinet' fdrde denmed sig minga nya ord Latin och grekiska var liinge kyrkaDs och de l?irdas spdk.Under 1100- och 1200-talen koloniserade arabema bl a Spanien, och fren dennapedod kommer menga ambiska ord

PA medeltiden var tyska det dominerande utl:indska spdket i Sverige eftersomnordtyska stiider handlade med svenska handelsplatser t.ex Visby pa Gotland' ochman anlitade tyskar som expe er fdr att bygga svenska stader efter tyskt mdnster.M6nga tyskar bosatte sig i Sverige och fick hiiga poster i sanhallet Fiitden blev att

i vissa delar av landet talade man lika mycket tyska som svenska FrSl den tiden har

vi fAtt ord som man anvzinde i det dagliga livet i de nya stiidema

1700-talet var en period dA fransk kultur och franska spreket vzr populiirt i

Sverige - speciellt hos dverklassen N?ir man talade svenska blaldade man giima

H:t iir negra exempel pa lrnord ftan sndra sprak:

a n d r a

nadrass nagasin, sitrra

sotra

baciil, brev doktor hukt,

hdmoni mytoloSi, pema,

skola, skiva, termin uiversitet

EnBelska baby, b3nt biff, cigdett, cyke1, film, fotbou jobb, lnnch, natch, overa]I.

lolis, rekord, sport, slslt, strcjk tari, rel€fon, telegraf, lennis, triiM turist

Trska

betala, bili8, fru hoken, hn kdpa, mdjlig, r:ikM skiiddtre, snickaJe, skomaldq summ

afilt, butik familj fatijlj.

mdbel, palpa, toalett, traflk

Nya l,Anord pd 1900'talet chatta, jDice, €-Inall, keps, layout rap, poster, tv, vrdeo

Uttala oadeel Tank pn att uttalet ;ir fdsvenskat

DISKUTERA: Har ditt sprek menga l8nod? Varifran kommer de?

' '.a\

Fannor Hdt hii, Dar.nel I den h:ir plalsannonsen sdker de en "account managef'

Vad lir det? Jag fijlstdr baft halften av det som ster i tidningen nufindden.Varfdr kan de inte skdva pe svenska?

Ddnlcl Du har r:ift i att mycket iir pe engelska, ochjag tror inte ens att vissa ord

ger aft dve$Afta till svenska AlIa stiger dem pA engelska

Farrnor Vilka At dIlal lnte iir det mina v:idnnor och jag i alla fall Fairstar man

inte att man utesluter en stor del av befolkningen, Atminstone oss Aldresom inte fick ftfa oss engelska i skolan Men vi ar viil inte intressanh paarbetsmarknaden,

Dar;el Fitrfrt farmor, men manga arbetsgivare skulle nog tycka att du :ir fdr

ganrmal om de skulle arstiilla en "account manager" - 70 erFannor Hm Ochlji,itk pA all reklam som ?ir pa engelska Ibland niirjag tittaf pa tu

undrarjag om jag verkligen befinner mig i Sverige Fairst en film, sedan

en serie, bida pi engelska NiiI sedan reklamen kornmer ;ir den ocksa pAengelska Jag har pratat med mina v?ininnor om det, och vi har bes*imt

1 0

oss fdr att inte kdpa negm prcdukter som har rcklam pe engelska ellerengelska od pe fifpackningen.

Daniel Filmema och tv-seriema arju textade och inte dubbade som i melga andla

liinder Det Ar viil bra att man har tillftille att hitra originalspriken, menjaghaller med dig om att det iil onddigt att ha reklam pA engelska Dar gAr detfaktiskt an saga prccis samma sak pa svenskl

Fdrmor Fdr att inte tala om alh sangbxter som iir pe engelska De skriver kanske

pa engelska f& att de inte vill att vi ska fdrsta hur detga textema iir

Tur att det fofifarande finns nAgra l6tar pi svenska se attjag kan trallamed i sangema

Ddniel Det Ar sa fint n:ir du sjunger, farmor Men nu skajag g:i hem och kolla min

e-mail och \edan \ka jag chand lite

Fdmor Vad sa du?

OK, okej!

OK;ir ett ord som brr funnits i svenskan sedan mitten av

del j amenkansk eogel,l'a

En del forskare anser att bokstavenabetyder orl konel<t,

OK var ocksA initialema pe Old Kindefiook, snek-namnet pe en amerikansk president,Marth van Buren, sorn kon fren Kinderhook Det var ett ord som man anv:inde underhans Fesidentvalskampanj r s.k OK clubs

I das ?ir OK det ord som flest mai riskor fijrsdl oavsett vilket spdk de talar

\,Ianga genger iir de udaindska orden fftsvenskade eller oversa$a \4 kan l.ex tala om attmejla, s?itta upp postern ned tejp, uppgradera, ge fillell hemsida, klona, miita skinnskallTeller niirdar

Heter det mail, mejl eler e-post?

Hiir iir nagra webb-platser som snabbt och enkeli ger svar pa ftAgor om spr:kriktighet:Svenska sprrknamnden: frigor och svar

Tidningamas Telegambyrl allm:inna skivregler "svengelska', ordfbmer' stavnmgslista

Svenska dataterngruppen: ordlista, skdvregler fdrkortningsordlista

1900-ta1et Redan 1839 fanns

en skiimtsam felstavning

I ILASTIPS: tzs"hfra - o.?tdk, Nii lssptdk, tren*prd* av Jan Svartvik

Minns du ordet? 1

befolkningen

befinner sig

fiilsdr leser tillffilen

ijvriga h:ilften vardagliga

L Det Unns nigra ord som farmor inte fijrsdr

Farmor har svirt att fdrsd

2

5 Hon ?ir i Sverige just nu

Hon

Der iir en tlp a! ord som man aov;iDder larje daC.

Odet ba|lt ti hdr det

3 Ungef:ir 50 % av alla frllner som man visar pe ft :ir amerikanska

av lilnema ;ir amerikanska

4 Finska iir inte sliik med de andra nordiska sprelen

Finska liknar inte de nordiska spr,eken

spraket i dag

i Sverise just nu

6 Vad

Jag

7 Anna kan inte engeiska

Hon inte vad en engelsman sager.

studerar du?

8 Alla som bor i landet talar svenska

9 Bamen har minga nojligheter att h.ira engetska.

De har manga

Hela

att trana sprakei

t0 Hon sager vad ordet herer pa eDgelska

t 2

HORFORSTAELSE 1

\ad talar de om?

Ltssna pti defem samtaten!

lhti rubrik! Obsl Det finns.fler rubriker an samtal! Du kan valja mellan fiiljande

Ett kort telefbnsamtal

Skvaller

En anstiillningsnrtcrviu

SemesterplanerEtt ovenht mdte

E Varfijr iir du se hdrriterad jiimt? sa Asa dll Daniel en sijndagsfijrmiddag, n;irhan hade klagat dvcl att "ingen" hade k6pl mjijlk, ntt det f-anns tandkr:im dver helahandfatet och atl "nigon" hade spillt kafte pa morgontidningen.

De hade just atit frukost och gick fofifarande omkring i sina morgonrockar fastanklockan niistan var elva

AAA, sa Daniel, jag harju se mycket att giira! Snart har vi en stof tenta, detligger en hdg r:ikningar pe mitt skrjvbo.d, min basta penna iir bofia, inga pengar harjag heller - Varfitf ar det se svert att vam effekdv? Allt ska man gdra pe helgen, mentiden bara rinner ivag och inget bljr gjort!

Se hzir, viiDnen min, sa ordentliga Asa och pekade pi tialningen Hzir, straxnedanf(ir kaffeflacken, ster det om en man som har sloivit en bok om hur man biistundviker aft blj irriterad dver smisaker Han memr att man ska tinka pA allt manhar, i st:illet fdr allt man inle har! Det ster att det galer att skaffa sig pe6peLtiv pelivet, och att det ?ir baftre att ta det lugnt och fokusera pe del som iir vikfigt an attbli arg och fiustrerad Han siiger ocksd att vi blir sftessade fdr att vi ?ir radda att intelyckas Och a1t man vaie dag ska tala om fdr nagon att man beundrar honom ellerhenne Det harjag inte hdrt dig siiga

Asa, jag beundrar dig, fiir du har al1tid ett bra svarl Du iil alltid se prakrisk ochlugn Fast jag gillar lite stress i alla fall Ingenting blir riktigt bra om man inte harlite press pi sig Sa nu satterjag igeng med "tentaliisningen" Du kanske tar hand omdisken och sdndagslunchen, da? Det vorc verkligen sn:illtl

Kvinnor och rniin

E Det var viil detjag troddel" sa Magnus Det var fikapaus pejobbet och han sattoch titlade i dagens tidning n?ir han seg r(briken: Krinnona bettdmmer fortfarunde

i lrcmmen "Det slit htlr att det :ir kvinnan som talar mesl, dubbelt sd mycket sommannenl Hon ger order, fattar viktiga beslut och s?itter andm i arbete, tre ginger seofta som m:ir Precis vadjag trodde: frun siiger dll sin man att ga ut med soporna."''Annars

blir ingenting &iort, fitrster du val", sa Kristina, hans arbetskamrat "Miinrar se siilLm egna initiativ Men nu ska man nog inte dra i6r snabba slutsatserVisscrligen bestiimmer kvinnan kanske dver mat och stadning, men det behdverinte betyda att hon faktiskt har makt dver sitt liv! Sag du fijrresten i tidningenhiiromdagen alt 72 % av kvinnorna iuNtg att de ensamma alsvarade fdr stedningelmedan 4170 av mamen anseg att det var de som hade a.nsvaret?"

GiftermSl och skilsmassa

\,arje ir gifter sig ca 30 000 par De Ilesta gifto sig till pingst eller midsommarDet iir en gammal tradition Det har visat sig att vart tredie iikienskap tyv:irr slutar

i skikmassa jdag At1 skilja sig kan kan vara sveft om rnan hai bam, inte minst:konomiskt Numeru iir gcmensam virdnad om bamen vadigast Det inneb:ir oltar$ barnet bor en vecka hos mamma och en hos pappa, vilket i sin tul gdr ttt bametrlaslc ha allt pe fie stiillen: rum, klader,leksaker m.m

- n d e l s k i k m a s s o r f d r p a r s o m g i f t e s i g 1 9 5 5 , 1 9 6 5 1 9 7 5 , 1 9 8 5 o c h 1 9 8 8

3 0

- 2 0

l/4 av alla svenska barn u.der 17

ar bor med bida si.a fordldra.

55 000 sv€nska barn per ir har

f d r a l d a r s o m s k i l j e r s i s 13% bo med skilda f6ra drar som har qemens.m v6rdnad 13% bor med en en5am f6ralder

B r o l N o p s b e s \ i d i r

En kviill sitter D:niel och Asa och pratat

Du Daniel, s:iger Asa, nu har vi bott

ihop i ett ar Tycker du inte att det ar tid att

vi gilter oss?

- Ar det inte mannen som ska fria? undrar

Daniel och ler- Men det iir val klan attjag vill

gifta mig med dig Jag ahkarju dig Jag skulle

vilja ha ett riktigt britilop som Karl och Johanna hade

Du med Eng vit kl:hning ochjag med frack

De kommer du att likna en pingvin, skattarAsa Jag vill ha ling kl:inning' meninte en sadan med en mnssa spetsar och tyll som Johanna hade Jag skulle kanna mjgsom en marang i en sidan kl:inning Det far bli nagot enldare fdr min del

En pingvin som ger uppfdr kyrkgingen med en mar?ing Men du, skulle vi intekunna gifla oss utomhus?

Jo, det gitr vi, siiger Asa Vi gifter oss pe en;ing med en massa vilda blommor

A, se rcmantiskt Men tiink om det regnar

Det iir siiLrare alt gifta sig i kyrkan, sager Daniel, men festen kan vi ha i

tradgerden hernma hos manma och pappa Vi kan hyra sedana dar stora partytiilt, sdgiir det inget om det regnar Vilka ska vi bjuda?

d u e ! l a l c m e d l r l e \ ( n p e l K o m p i r r ,r ir

Du :ir v?il inte fofilarande svaftsjuk pA dem, utropar Daniel

-Asch, s:igerAsa nu ska vi inte gr?ila om det Kan vi inte sIryka alla avhgsnasliiktingar, arbeiskan ater och k_urskanrater'l Vi bjuder baIra vem familjer och allrabash viinner Di blir det ungeldr 75 personer och dei air v:il lagom Om vi dessulomlagar det mesta av maten siiilva och inte har starkspdt utan bara vin tjll maten, sdbchdver del inle bli se dyrt eller hur? A, vadjag liingtarl Det ska bli sa spannande

UPPSAIS: Hur trcr du art fesren blev? Skiv en uppsats och berata vad dc gjorde

1 6

For ett och eft halv ;r sedan flyttade jag ihop med Anra Vi ska fattisk gifta osstill sommaren, samtidigt son vir lilla dotrer ska ditpas Anna har ett bam fran sitt

tidigare ?iktenskap, Malin, som iir fem 6r Malin bor hos oss i veckorna och varannanhelg Storre delen av somnarcn, varannan jul och vanannat veckoslut Ar det besiiimtafl hon ka oo ho .in paptd Henne pappa ocb han\ nya sambo \:int/r bdm sa snanhar Malin tvi halvsyskon

Det iir klart att det kan vara besviirligt, siirskilt pa fiidelsedagar och an&a specielladagar, men ockse ildigt omviixlande att ibland vara se manga vid matbordet, medanbuset :ir tyst och tomt andra gelger

Jag viixte upp i en typisk kiimfamilj Det var manrna, pappa och m;na tvn yngre

systsar Vi bodde i ett ganska stort radhus, sA vi bam hade var sitt rum De flesta

familiema i vafi bostadsomrade sig ungef:ir li}adana ut - mamna, pappa, bam

Men i min klass hade jag ju flera kornpisar vars fiiiildrar Yar skilda

Jas har haft en trygg och bla uppv:i(t Mamrna jobbade deltid niir jas och mina

syskon var sme, se hon var ofra henma pe eftemiddagarna n?n jag kon hem tuin

skolan Om jas nagon gang far bam, villjag nog an de ska vaxa upp i en trygg familjsonjag Men jae tiinker inte skaffa bam an pe linge Fijrst skajag bli klar rned minurbildning, och se fiistes riiffa nagon som jag vill ha bam tillsarnnans med Jag vilg:ima att vi delar ansvaret hemma Det hor man ju att allt fler ki11ar tar pappaled€r

Em n, 17:

Mina fairiil&ar skildes liirjag var sex er Min pappa flyttade, men jag och mio manmabodde kvar j liigenheten Jag tillbringade aldrig si mycket dd med min pappa, det

blev mest pe loven och stora helger; varannanjul och pask Han gifle om sig efter

ett par er och jag fick tvi halvsyskon, son jag har bra kontakt med, iiven on vi intePappa gav rnig altid Dlenga presenter Kanske hade han trots allt di]igt samvete fiiratt ha' hade laimnat oss och skaffat ny familj Och mamma hade nog rhtt ont om pengar

en tid Det var vai iite ensamt fdr henne, men hon och jag har alltid kunnat prata omaIL Vi hade det ofta mysigt ihop och jag fick folja med henne pa allt mojligt

Jag minns rnin uppvijxt som hannonisk och jag tor inte att barll behdver ta skada avatt fitr;ildrama har \uxit frin varandra

I ISKLTTERA: M6ste man gifta sig? Ska man ha borgerlig ellerkyrklig vigsel? Skulle durja ha ett stort brollop?

1 1

Minns du ordet? 2

beundrar mesta

ji[nt avhgsen

hiiromdagen liknarlagom siirskiltfordarande

1 Daniel konmer fiirsent iill foreliisningen varje dag

kan j ag inte komma pa festen

Asa ser ut som sin mamma

Hon

Daniel har liist n

Han hrr la$ det

astan allt till tentan

8 Det lir inte specietll ovaDligt att sklja sig i

dag-Ake och jag :ir inte niira slaikt

Det iir inte

sliikting till mig

ovrnligt ait skilja sig i dag

9 Preserten vu inte for dyr och inte fttr

billig-10.Brevei korn fdr nigra dagar sedan

l 8

Det kom

\ljrkera om pAstAendend nedan At ratt (R, eller fel (F)l

Glass har tunnits liinge

Kejsar Neros slavar sprang ner med ir tjll Rom trin

\penninerna vale dag

Man anv:inde is under antiken bade lill alt kyla drycker

med (Eh sorn medicin

v d , , , P o l o r o f m e d s r g g l a - e n lill Kinu un,lcr s i n a

\,lan anvande salpeler fdr att frysa glassen

Italien har dominerat glasslillverkningen i Europa

Norrmiinnen exporterade is pe 1 700 talet

Pa 1700 talet tyckte minga att det vdr dAlig! all a glass

PresidentJmes Madison intoducerade glassen i USA

I Sverige aiter man inte giima glass pa vintern

1 9

E VikinSama ?ir kinda fdr sina smala,

snabba skepp och sina l5nga resor pi

floder och aiver tjppna hav Ma[ga Ar

imponerade dver att de kunde rcsa flera

!eclurd\erhavet o.h hi[.r hem

igen-utan vera dagars navigationsi nstrument

De :ir kanske mest k?inda som

barbar-i.ka Lrigare o.h p aref.om Llddade orh

br:inde stader och byar Men de silde

och bytte ockse nordiska produkter, som piilsar och barnsten mot saker som de ville

ha Bland annatpi Gotland har arkeologer hittat ambiska rnynt och smycken som

I bii4an av 900-talet rcste vikingar fien Danmark, Norge och sydv:isfa Sverigevasterut mot norra Frunkrike De seglade pA floden Seine och hotade paris Denfianske kulgen gav dem da e latdomrede fdr att fa fred Det kallas sedan dess

.-.ir Normandie De ockuperade aven delar av dagens England under 100 er' I det:nselska spreket finns annu nordiska ord ftan denna tid som skin (skinn)' egg (agg)

\:h call (kalla) Medga vikingar bosatte sig i England' t ex' i staden Jorvik dagenslork dar det finns ett stofi vikingamuseum i dag

En islindsk viking, LeifEriksson' resre pe 1000-talel med sina m'in fran Grdnland'i11 nora Amerika, som Yikingama bl a kallade Vinlnnd Arkeologer har fundt

- remel som visar att de faktiskt kom dit

De dstnordiska vikingama reste iisterut och via flodema i dagens Ryssland kom: anda till Bagdad i Irak och Istanbul (MiklagArd) i Turkiet lbland stannade

.:kingama utoDlands i llera er och minga bosatte sig utomlands fdr gott N:lgra tog \ "n.tiillning i den by\dndnsle keisalens arme'

De vikingar som reste 6sterut kom bl.a fr6n RoslaBen' en del av Sveriges

i.fiust, och de kallades ros eller rlrs En av dessa vikingar fran Roslagen er

ljnd under namnet Rurik Han seglade i mitten av 800{alet till vastra Ryssland':,.m vikingama kallade Girdarike Enligt den bertimda Nestorshiinikan' en skift-:an medehiden som handlar om Rysslands iildsta historia, grundade han staden

kn pA nhien i Sid.rnanto

,\STIPS: Rdde o/,l av Flans G Bengtsson

]ISTIPS: Gotlands fomsal, Libsmuseetpa Gotland' visbv

Vikingabyn i Tofta, sijder om Visbv

Birkamuseet Pe Bjitrkd i Malaren

21

Kf istina - drottningen som gjorde skandal

Krisrina fddde.pl Stockiolrn\.loI Ar l02o

Hennes far, kung custav II Adolf, dog n?n

Kdstina bara var sex dr Den unga Kristina

fick samma uppfosftan som en manlig

tron-fiiljare vrd Jen h:ir iiden Hon hade l:i liir a|l

liim och studerade bl.a teologi och filosofi

f6r de basta [irare som fanns Hon ]iirde sig

tala latin, ftanska, tyska och holliindska

flytande, och hon fick iivel kfa sig rida och

Jaga

N:ir hon fyllde 18 tu blev hon drotming

av Sverige och rcgent itver en stormakt,

Hon var inspirerad av det franska L-unga

huset och ordnade jake! stom fester och

middagar Kristina tyckte ocksa mycket om att samtala med liirda och bjdd in en radberiimda konstn:irer och vetenskapsm?in, bl.a den franske filosofen Descarles.Fijr att siika tonfijl.jden ville regeringen att drottning Kristina skulle gifta sig,helst med kusinen greve Karl Gustav, men hon vAgrade Hon blev mer och merintresserad av konst, frlosofi och religion, men hon tyckte att den kulturella miljdn

i Sverige inte var tilhacHigt stimulerande och bestiimde sig fdr att lamna landet.Den 6 juni 1654 abdikerade hon och resIe genast utomlands

Hon dvergick till katolicismen 1655 och i december samma fu kom hon till Rom.Att Sveriges protestanfiska drottning blev katolik var en skandal i hela Europa.Vatikanen anvande det i sin propaganda iijr katolicismen, och peven behandladeheme som en mycket viktig person Krisfinas hem i Rom blev ett kulturellt ochpolitiskt centrum dit en rad politiket konstn:irer och fiifattare kom Kristina varocksA siAlv idrfattare och skev bl.a en bok om sitt liv

Hon bodde i Rom till sin diid 1689 Hennes erav finns i Pete$kvrkan

Svara pe tr,egoma:

l Vilka sprit talade Kristina?

2 Vad tyckte Kristina om?

DISKUTERA: Varftu iir vi sa inbesserade av kandisafnas och de kungligas Livl Varfor s?iljers.k skandalreportaee i tidningar sA ba? ce exempel pe eu seddt reporrage

22

3 Vem ville man aft hon skulle gifta sig med?

4 Vad giorde hon aret efter abdikaiionen?

Jag tror att vi kanner varandra

Hej ! KiiDner du inte igen mig? Jag tror att vi har taffats tidiSare'

Nej, det trorjag inte Men du klinner kanske min syster, Elin' folk tycker oltaatt vi ?a ganska lika

Elin ja, det tror jag att hon hette Vi tirde kiinna varandm pA en rcsa till

Rom fiina eret

Rom, det fu en stad som jag inte kiinner till, men jag tror aft det iir vackefid:ir Det tycker i alla fall min systet Jag tycker att det skulle vam loligt attaka dit

Jag tinker 8ka dit igen med en kompis i sommar Vi har kiint varandra Lingeoch tycker om samma saker Och jag tror attjag kommer att kiinna igen mig Vitiinker tifta pa PeErskyrkan Den tycker jag mycket om

Den kiinnerjag inte alls till Men nu mAste jag 96 Jag ska stiga upp tidigt imorgon och jag k:inner mi8 lite triitq sejag 6nker 8e hem och lagga mlg'

Hejde Det var trevligt att l?ira k?inna dig Jag tror aldrig an jag ska ta fel pa digoch din syster mer, fiir Du k?inner jag igen dig

Det gijr inget Jag tycker alltid att det iir intrcssant att lita kiinna nya miinniskor'Jas tlor att ni kommer att fe en trevlig resal

B:

B:

L?PGIFT: 1 Las dialogen i par tilts ni nastan kan den utantill Blt roller

2 Skriv er egen dialog efter samma modell ANend ve$en: k'nna' ktiuu till'kdnna ilen, kain/a sig, kiiwta iSen sig' Idra kiinna, finkq tvcka, tro'

kjnut igen siq

rdrkz + itrfinitiv

va.abek nftan med

se och veta vem det:irtr?iffa och bit4a kinna

ha en isitt (brtdeligt)eina

inre veta rikigl siikert

23

Jean Baptiste Bernadotte

E Det svenska kungaluset iir det yngsta i Euopa

och det konmer fien en borgerlig fransk famit

Genom en leng rad hiindelser, som leter som en

saga, blev advokatsonen Jea.n Baptiste

Bema-dotte, fian den iilla staden Pau i siidn FraDk

rike, kung i Sverige och Norge

Ar 1810 dog den svenske honprinsen Karl

August plajtsligt, och eftersom kung Karl XIII

var bamliis maste man vata en ny honfiiljare

Sverige hadejust fttrlorar Finland till Ryssland

i ett krig, och man siikte dadijr efter en stark

ledare som kunde ta tillbaka Finland

En ung litmant, C.O Mtimer, som var pa en

diplomatisk rcsa i Franloike, besramde sig fitr

aft pe egen hand ta kontakt med en av Napoleons officerare, Jean Baptiste dotte, som efter franska revolutionen 1789 hade gjofl en snabb milit:t kari?ir.Efter langa fdrhandlingar i Sverige och Franlrike erbjdd man Bemadotte aft blikrcnprins i Svedge och han accepterade Man valde honom till l(Ionprins 1810 elterdet att han hade dvergatf till protestantismen Han blev kung er l8l8 under namnetKarf XIV Johar Hans valsprbk var Folkets l{drlek min belnning

Bema-Karl Johan hade inga tankar pA a eterla Finland utan han ville i stiitlet fijrenaSverige och Norge i en union Efter ett kon krig mot Norge tvingade han norrm;in-nen att acceptera unionen Kriget mot Norge I 8 14 blev S veriges sista och svensk-ama har sedan dess kunnat leva i fted,

Karl XIV Johan och hans drcttning Desideria fick en son, som blev kung ar 1844under namnet Oskar I Sveriges nuvarande kung, Carl XVI Gustaf, :ir den s.jundegenerationen av huset Bemadotte pA Sveriges tmn Hans valsprek zir Iijl,$e,,lge

j riden Aven Danmarks drottning Margrethe och Norges kung Harald :ir ;ittlingartill Karl Xry Johan

DISKUTERA: Vad skule du gttra om du vore kung/drottning fdr en dag? Vad skutle du

ha fiir valsFil?

UPPGIFT: Sijk information om kronprinsessan victoria pa Intemei och i v@koridningar.Skriv tio meningar Bii4a ned "Visste du atr _ "

u

xrrEar, drottningar gamla och kandisar

Dr kan bitrja sA hiir till exempel:

Kdrtina men Bemadolte

Ba& Kristina och Bemadotte

rH(en lftistina eUer Bemadotte

Jag vill g:ima b[ kandis d?fftir att -

Eftelsom - viljag aldrig bli k?indis

Jag tiinter bli kindis genom atl -

Om jag inte spelade se falstl -

Jag sjunger battre nu ;in -

Ju mer jag o\ff desto -

A]la kan liisa om mig i tidningen niir

lag tibler inre be om di n aulograf ftjrren

Du ska fe inaervjua mig tsots att -

Jag gilar dig iiven om-

25

E Daniels farfan farfars far Jdns Persson fdddes i

OsIer-gattland 1842 Det var samma 6r som man stanade

lexarig obligatorisk folkskola i Sverige I biirjan var

\let fdrstds ont om liira.e, men niir Jdns var sju Ar fick

han chansen att gA i skolan och l:ira sig riikna, skriva

och lasa Han laste mest i Bibeln, som var den enda bok

iom fanns i hemmet

Jdns hade en kusin i Smeland, Arvid, som inte hnde sarnma tur Hans fdreldrarhade sv6rt att fdrsdrja sina tretton bam De behiivdes hemma fijr atf hjiilpa till mealarbetet pe ekama Dessutom var det svafi att ge de fti milen titl skolan nii manbara hade ett par vama skor till alla syskonen Barnen mAste helt enkelt turas om

an anv:inda dem

Jdns bodde kvar pe hndet i hela sift ljv och besdkte al&ig ens en stad Ktappt

10 lt av befolkningen bodde i stAderna pe den hiir tiden

Men Ar\'id, diircmot, hade lyckats sparaihop till en Amerikabiljeft genom att arbetahAfi hos en bonde N;ir han blev I9 Arpackade han sin vaska och gav sig ivag.Familjen ick ett brev med ett fotogmfiefler itta manade! men diirefter hijrde mantyviir alddg mer av honom Det hade varitett par svara er i Sverige med deliga sk6r-dar, sa det var merga som var tattiga ochhungriga De svalt, och d:irfiir sijkte delyckan pi andra sidan havet Folk gav sigockse ivag av politiska och religidsa or-

Daniels fadar Oscar fitddes 1916, mitt under fijrsta viirldskriget

\u hade emigrationen minskat samtidigt som industrin utvecldades MerI ?indibodde nestan var femte svensk i Amerika i bri{an av irhundradet Oscar var ett av.ju syskon Familjen bodde trangt deras hgenhet var bara 35 kvm stor Ba ren fickJela siing och oflast sov de i kijket der det var vamt, tre av dem sov i kiikssollan.Fa\tiin de gjorde sitt b:ista fijr att halla ren! hAnde det ofta att de blev bitna av ltjsseller att en ritta sprang ijver golvet Toalett fanns utomlus, flera stycken se kalade

t6

slSkthistoria

uledass i rad fdr alla familjer i huset Visserligen va det kallt och smutsigt' men dettanns ocksi en stor gemenskap dA alh levde niira varandm.

O*.us lamilj \ af -rdlar e vilkel bel),ide all de jobhrde som lanlarbeldrc PA ell

lods eller en stor gerd, och llck betalt i matvaror som mj61k, vete och potatis

De fick bostad men mycket lite pengar, se de var helt beroende av arbetsgivarcn,

!'onden Fadem arbetade drygt 12 timmar vade dag pe bondens 6l.rar och skbtte

hans djur Modem mjdlkade koma tre 86nger varje dag Bamen maste ocksa hjalpa.i11, se fort de var tillr?ickli8t stora

Statare arbetade med etterskontrakt och kunde bara llytta under en vecka pi aret,

i okober I936 bes*imde lksdagen aft statitre bara skulle ,rbea 8 timmar om dagen.ex dagar i veckan, precis som industnarbetarna

Oscars mor, Hulda, rijstade fdr fiirsta gengen i sitt

h\' fu 1921 ntu man infdrde allmiin l(jstratl Hans syster

Hanna hade flyttat till staden och arbetade i textilindu_

ttrin 1938 fick hon sin fd$ta semester som varade i tva

leckor De 6ke hon pA cykelsemester med sm man

Oscar sjiilv drtimde om aft studela, men det var inte

.r ldn fdf en falig pojke h:jn landel Hrn scrl varje

ledig stund pir det lilla biblioteket i byn och liisl€ allt

han hittade

DISKLTTERA: Jdns, Oscar och Daniel viixie upp uDder helr olika forhAlanden Vad tror du

rn de skulle saga dll varnndra i dag orn de kunde ratras?

RESTTPS: Statarmuseet pn Torup i Skine

ilf

27

V i l h e l m M O b e f g - h i s t o r i e s k r i v a r e n

E Fijrfattaren Vilhelm Moberg har man ofta

be-skrivit som en stor, h6gljudd man som alltid var

arg dver oratwisoma i samh:illet Men enligt

dotten Eva var han vanligtvis en lugn, efte

?ink-sam man som arbetade regelbundet vid

skiv-bordet och lade ner ett enormt forskningsarbete

pa sina historiska bdcker

Vilhelm Moberg fiiddes 1898 och vaxre upp

i ett faltigt soldattoe i SmAland, dzir han tidigt

meste v?inja sig vid hert kroppsarbete Sin fijrsa

framgeng fick han med rom nen Raskens, 1927 ,

som just beskriver det h6rda livet fitr en soldat

och lantbrukare i Smeland

Under sin uppvAxt lzingtade han efrer att studen och fick bl.a mdjligher atr ge pA

en folkhiigskola Han skev repofiage till tidningar och gav ut beratrclset och teater,pjAser Sedan han hade flyttat till Stockholm arbetade Moberg even somjournalistoch med att hjalpa m:inniskor som han ansag blivit orAftvist behatdlade Han vackedebatt med sina arfiklar och talade ofta i mdio Under anaha v:irldskriget skev han enhistorisk roman, Ri.d ; 'la,tl som pe sifl eget satt protesterade mot nazismen

Men det verk som Moberg nog blivit mest kiind fijr ?t de ryra biickema om desvenska emigmnter som reste frin Smiland till Amedka pi 1800-taleti Iltyatulrama,Invandrarna, Nybyggarrn och Sista brevet till Syerlge 1949 59 Romanerna omden smelandske bonden Karl Oskar och hans hustru Kristina gjorde Moberg till en

av de mest lasta och mest iiversatta svenska lg0O-talsfitrfattana Man lilmadebockema pe 1970-talet och de blev fitrlagan rill en musikal av Bjitm Ulvaeus ochBenny Anderssonpe 1990-talet Fram till sin ddd, 1973, arberade han pa ett stofiyerk, Min s,)enska histor;.a, som han alalrig hann avsluta.

Vilhelm Mobery beskriver folkers hisroria och individens kamp fiir frihet, tittyisaoch lycka

Svara pe ftagomal

1 N:ir levde Vilhelm Moberg?

2- Var viixte han upp?

3 Vilken av hans btjcker var en proiest mot nazismen l

4 Vilka bocker blev han mest kaind for?

5 Vad handlar de om?

28

: her siiger Vilhetm Moberg sjalv om sitt fdrfattarskap:

''I

scxtio ff har jag last svensk historia Niir min tisning utvidgades upptackte JagaLr der s\'€nska historjen huvuds,rkligen hindlade om dcn mindre grupp av m:inniskor,onl faitat beslutcn fijr sjaiva folk.l och den sloraniingden av landets invdna.e

hade inte fAtt dlllriide till den / / Jag saknade de sorn besAft akrama, de som

liilll skogarna rijjt lagama, byggt slotten kungsgirdma, fastning na, borgama'

sliidcm.r, stugorna/ / Ochjag besldt att beratta om de niinniskor i det forgangnr

iom historieD hade glomt

Jag bitiade med Rid i zdrtl 19,11 och lbrrsatie ar 1949 ;r,ed Ut',andtund B|JJ.e1600-lalsbijndcma, som k;inrpat liir sin hotade frihet, och ane.ikremigrantema' somrlingades sdka sig n-\'a hem ien annan riirldsdel, var i ston sett bortglomda av

hrliorikema / -/Jag eterger obiekdva histo.iska fakta men tolkningen av dem it minegen subjektiva / /Jag forsiiker nltma historien till de levande miinnisloma och delelande rnanniskorna rill historien.'

t : I fiitttlet till Mitx stienska historia beftfrad fh folket d? I I

- riftdrna utsiig 1998 romanserien om ttn-andtartta tilL drhundrdd?ts st)enska

-SKUTERA: Vad brul<ar hisloriebiicker handla oml Ar Runk Itistina, och Bemldotteriilqa alt kanna till om du Jinnfdr med Jijns, ANid och HanD{? Maste m.tn kanna till sinrrrrial Liiscr du historiska biicker?

PPSATS: Bcriitra om en gmrn l person i dm slaktl

2 9

1 Boken var rnycket, mycket

Rotrnnen blev en stor succ6

Den blev eD sior

nagot

L Slrlama Uarade sig Inre uran \in arbersgr!are

De wr helt

4 Kristina tyckte att Sverige var ett okuldvenr land

Kristina var Sverige et1 okultiverat land.

Hon skattade och grat pa samma ging

Hon wr bfie glad och ledsen

Kristina blev drottning pa sin lS-;rsdag

8 Kenneth har aldrig vdrit i negot annat land ?in Sverige

Menar du att han aldrig har varit

9 Krjstina lade manga sbra mid,lrgu.

Hon hade

Hon blev drottning niir hon l8 er

10 LeifEriksson ar en vill(ins som m6nga knnner till

30

Leif Edksson iir en viking.

uarkera om pdstnendct dr rtitt (R) elLer fel (.F)l

l "Kristina fran Duvemila' iir en musikal av Bjom Ulvaeus

och Benny Andersson ftin ABBA

2 Karl Oskar och Kristina Nilsson och deras bam

koln frnn en liten by i Snahnd

90 7, av alla svenskar hade inte DAgot arbete

vid 18Oo-talets bttdar

Befolkningsijkningen pn 1800 talet berodde pa

ftede[ vaccinet och potatisen

M6nga fattiga fl'ttade till smderna

och soke arbete i industrin

En nomal arbetsvecka var 72 timmar fdr dem sorr

a$etade i jordbruket i Sverige pe den tiden

De som L:unde salde sina gardar och fll'ttade till tuneril(a

I flem tidningar lanns annonser som talade om

vilken fantastisk framtid som vantade i Amerika

Bitresan till Amerika tog bara ett par veckor

och var ganska bekvam

Drinnmen om eft bafte Iv i Amerika

blev verklighet ftir nastan alla

V a n beriilrde r l h i d 'r n n r n g e n o m h u m d n h a d e

det i breven hem ti]l Sverige

12 Familjen Nilsson fick det battre i Amerika.

3 1

4 AStf id Lindg f en - sasoberdttaren

E En svensk fijrfattare som har haft stor betyd

else lor menga svenskar under dems uppvtixt

:ir Astrid Lindgren Hennes bticker har lockat

lasare i alla eldrar, fast:in hon fr:imst har skrivit

fitr bam

Asffid Lindgren fitddes I907 och v:i{te upp

pe en bondgerd utanfijr Vimmerby i Smeldnd

Hon fick inspiration till de flesta av sina

berat-telser fren sin egen bamdom

Lindgren blev fdrfattare delvis av en till

ftilligher En geng nair hon hade skadat sin fbt

och meste slaffra hefrma och \.ila, bestamde

hon sig fdr att slriva ner de sagor som hon

hade ber?ittat fdr sin dotter

Niir boken om Pippi Lhngstrump kom ut

1945 blev det en livlig debaft, fdr det var negot helt nytt att skriva om en flicka somvar stark och modig och alltid gjorde sorn hon sjelv ville Men bamen iilskade Pippioch boken blev en stor framgeng

Astrid Lindgren hade stor respekt fdr bam och bams kanslor och hon skev ocksa

om det som :ir svirt i livet som t.ex i boken Bmderna Lejonhjdfta

Hennes spr6k ;ir klart och enkelt och liknar ibland mundigt beraftande I negra

av hennes sagor, som Mio, min Mio, set man alt hon ockse har h:imtat inspiration

fien folksagoma

PeNonema i hermes bijcker lever sitt eget liv och :ir som verkliga menniskor fdr

menga svenskar Manga av hemes egna ord eller uttryck har blivit allmAnna, d.vs.ingir i ett ordfitrred som nastan alla kanner till Det g:iller inte minst visoma, t-ex

"Idas sommarvisa" ur tmiL i linneberg&, som man sjunger p:i menga daghem ochskolor vid skolavslutrdngen- I dddsannonser kan man jnte s?illan l5sa orden: "Vi ses iNangijala" urBrDdema Lejonhjdrta

Astrid Lindgen har inte bara gett oss manga roliga biicker, utan hon har ockse

deltagit i sanhallsdebatten, alltid pd de svagas sida

Astrid Lindgren dog er 2002, 94 6r gammal

32

\agra av Astrid Lindgrens mest iilskade bajcker ia:

Pippi Langsfump, 19,15 Mio, nin Mio' 1954, Karlsson pi ta](et, 1955, Madicken' 1960'En;li Lit;neberga, 1963, Brijderna Lcionhjiirta' 1973 Ronja Rajvardotter, l98l '

P t p p , t d n a : t , u n p t k x n k e \ ' 1 d I i l , l g r e n ' p u o u r r r " r e s d l o ig u r ' P i p p r b o r c n ' a m

I viltovitt"tutlu noo lo cn vaska full med guldpengd' en lnst och en apa Hcrr

\ilsson, och hon iir otroligt slark Hennes tva kanrater Tommv och Annita iir snalabrm som lar tijlja med Pippi pn avenlyr'

I Mia ntu Mio slass prins Mio och de goda mot riddar Kato som :ir cn grym' ond

ri{ldare som forvandlar sina fiender tjll slen Prins Mio iir egentligen en liten poike' Bo

\rilhelm Olsson och somi dcn traditionella sagan vinner han till sist civer de onda

Karttton pa tuket at Ltllebrors fantasikompis och dcl nnns mlnga bijcker om dem

Karlssor kan flygamed hjalp av en propeller pe ryggcn Han;ir inte alltid snall ochrojal mot sin kornpis Ha; skryter myckcl, siiger all han ar viirldens basta Karlsson ochrogen mer an Lillebror ror pa atr h.n ttnns

,Va.?t.rea alr en flicka son gor mlnga roliga salrer tillsanmans med sin svstcr' En gingfo|siikcr hon flyga frin husets tak lned ett paraplv Det slutar inte brx alls' ulan med enhj:imskrkning Berattelsen utspelar sig fijr niistan hundra ar sedar

I {T )li: tl

Huvudpersonema i Astnd Lindgrens biicker

.ir blivit som vanner tdrmdnga barn

Haralal och Sofia har lastminga av bijckema

r h H a - r l l d l e k - u i r o l r t i n p i f e r u L l e a \ d s o

:lgurema

t n | \ j l l n i l S o f i J h a d c d u k a r a \ e l l e r m i d

-Jagen, sattc hon sig i den biista fetijljen och

!log upp dagens tidnjng

Mamma, kan du inte lasa fiir mig?

Hrrald kom springande med sin nyaste bok

Haralal var sex och ett halvt er nu och skulle b6lja skolan tjll hiisten Han kundef-dan l?isa litc, men inte si snabbl Hans mest alskade bok fijr tillidllet var Mio'

- Anton och iag har lekt ridclare hela dagen Jag varprins Mjo och vi slogs mot,len grynxne naldar Kato De goda vann' hur litt som heist' 6ver de onda'

.j';rirli,n

33

- Blev de iitr.,,andlade rill sten?

Nej, de fick riikna till tio, sedan var de med iger Vet du, tjejema tiinkre flygaften taket pe dagis med bam ett paraply, Fecis som Madicken Men da kom Friikenoch sa till dem

Vad seger du? Ja, en propeller hade val varit bathe i se fall, som vaal varde1 nu han hette?

- Karlsson pA takel se klarl! \y'iirldens basta Karlsson, men han var inte sa sniillj:imt, tycker jag Om man iir mycket stark, meste man ocksA vara mycket sn:ill, dethar Pippi sagt Och hon var fakriskr v?irldens srarkaste flicka, sa det sa! En hel v?iskafull med guldpengar hade hon ockse

- Ja, det vore inte se dumt, men kom nu se liser vi I

Ha.ald kritp upp och satte sig i sin mammas knii och Sofia biirjade lasa:

"Var

det negon som hifude pe radion den femtonde oktober fdna erct? Var detnagon som hiirde, att de ftegade efter en fdrsvuDnen pojke? Sa hif sa de:

Polisen i Stockholm elterlyser g-arige Bo Vilhelm Olsson, som sedan i

ftingar kviill klockar 18 varit fiirsvunnen frin sitt hem, Upplandsgatan 13 BoVilhelm Olsson har tust her och ble itgon och var vid fcjrsvinnandet kladd i

korta, bruna byxor, gre sdckad tritja och liten rijd luva Meddelanden om denf-iirs\,'unne liimnas tiII polisens ordonnansavdeldng

Ja, se sa de Men det kom atdrig negn meddelanden om Bo Vilhelm Olsson.Han var borta Ingen fick nagonsin veta vart han tog vagen Ingen vet det Mer:in jag Fii det ;n jag som :ir Bo Vilheln Olsson

Jag var fosterbam ho$ tant Fdla och farbror Sixten Jag kom till dem, nar

Jag var ett dr gammal Fitrut bodde jag pa e$ bamhem Det var d:ir tant Edlahemtade mig Hon ville egentligen ha en flicka, men det fanns ingen hon kunde

fe Dilfdr tog hon mig Fast farbror Sixten och tant Edla tycker inte om pojkar.hte nar de blr etta-nio er eoninstone De tyckte, att det blev fdr mycket

ovasen i huset och attjag drog in fiir mycket smuts, nfu jag hade varit ute i

Tegndrlunden och lekt och aftjag s]iingde kftidema omking mig och att jag

pratade och shattade fif hdgt Tart Edla sa j?imt, att det var en olycksdag, niirJag kom i huset Farbror Sixten sa ingenting."

q Mia hik Mio

UPPSATS: Ber:itta om din lii|sra skoldag eller en annan viktig dag n:ir du var bam

RESTIPS: Besijk Junibacken i Stockholm ochAsl d Lind$ens Virtd jViurmerby

3 4

Se I m a La g ef l Of - "n Nobelpristagare i litteratur

ET\ L lnla Lager l d l l i i d r l e 1 8 5 8 p i den lilla hen

rden Mdrbacka i \iJmland Diir le\,le mon

:ir glatt liv med fest och dans, men Selma,

.om led av cn hdftskada, kunde inte delta i

: j \ e m a o m d e ir n J r a u n g d o m a r n a I n i i l l e l

.a!t hon bland de vuxna och lyssnade pii

.agor och histoder som bland andra hennes

rrmor ber?ittdde Pe den tiden fanns det en

.lande muntlig beratarffadition, speciellt i

\ iirmland

Scllna Lagerlitf visste tidigt att hon ville

.li fajrfattare, men familjen tick ekonomiska

rroblem och blev tvungen att salja girden

selna som nu meste fdrsijda sig sjalv,

:lbildade sig till lifarc och arbetade med

indervisning ett tiotal Ar Men hon gldmde

,ldrig de histoder som hon hdrt i sin barndom Hon ville be*itta om m:inniskoma:".h miljdema och hon gjorde det pe sift eget fantasitulla siitt

I89l gav hon ut romanenGdsta Berlings saga, en romantisk beratelse om

rf:isten Gdsta Berling och de dviga "kavaljeremt' pi en varmhndsk hengard

Jerusaleml II,fft.Jj, 1902, byggerpeen verkliS hiindelse Romanen ber:iftar omnlenarna i en liten by i Dalarna, som ger med i en religitis sekt, s:iljer allt och

irnnar sha hem ftir att utvandra fill Jerusalem

t bbrjan av 1900-talet lick hon uppgiften att skriva en skolbok och 1906 kom

\ilt Holgerssons underbara rcsa genom Sverige.Den handlar om en pojke som

ntuollas och blir si liten att han kan flyga pil en ges itver hela landet, fian Skane tillLappland Minga svenska skolbam har last boken fiir att faira si8 svensk geografi.Romanerr Kejsarn ar Potlugallien frar I914 handlar om en fattig man som alskar.in dotter dver allt annat Han vill inte inse att hans dotter:ir prostituemd, utan

.kapa en egen viirld diir hon ;ir kejsdrinna och han :ir kejsare K:irleken gijr honomrlind och galen

I dag finns Lagerlitfs bocker dversatta tilt minga olika sprek och fddattaren iir:ilind 6ver heh varlden Minga av hennes bijcker har ockse blivitfilm Samlingarned hennes brev har viicll stoft infesse pi senare tid

Selma Laserldf blev den fitrstakvinnan i Svenska Akademien 1909 fick hon

35

Nobelpriset i litteratur, som fdrsta kvinnliga fitdattare och fdrsta svensk HoDanviinde en del av prispengarna rill aft kijpa tillbaka hergirden Mfubacka, d:ir honbodde fram till sin dttd 1940.

I dag :ir Merbacka ett museum och ett popuftirt turistmAl

S mra pa ftesoma l

l Nit ievde Selma Lageditfl

2 Varfiir deltog hon itrte i dallserna som de andra?

3 Varfdr mdste familjen s:ilja Merbacka?

4 Vilket yrke hade Selna t_agerlijfl

5 Hw anv:inde man boken om Nils Hotgersson fftr i riden?

6 Vad handhr retam dv Pottu7allien oml

7 Vad anv?hde Selma Lagerlof Nobelpdspengama till?

F A r < a n : + h ^ ^ 6

Stiu orden i riitrlorm! Arbera gi;ma i par! Ova nuntligt!

Asa flyger tjll Tu*iet pe semester N:ir hon kommer ham, air hennes v;tska borra

Hon meste besLriva innehalet i v:iskan frjr flygbolager och ritrar pA sin packningslista,

som hon sa ordentligt hade gjort:

en bH qol

en vit skjorta

en rbd klitrning

ett par ljusa shots

ett par svarta sandaler

ett par garnlajeans

en randis triijanya underkl;ider

en blomrnig baddiikt

L Asa sager I v:riskan ligger nin bna kjol, nin

Z r." aug* ""out ;ng"r nygbolaget och sager;tt de har hitrar heDnes vaska

De harhln^tde blda kjolpn

De har ocke hiftat l€"

Asa blir mycket glad, fijr hon har verkligen liingtat efter sina egna kliider Men hon har

ju ockse kitpt lite nlat son hon behdvde Sa nar hon kommer hem ska hon ringa sinfitrs?ikringsbolag

B

Du :ir ute och reser och ryvErr har ditt bagage blivir fitrsenat

T:iot pe vad du har i din packniDg! Du ringer ti din fdrsiikingsbolag och beskriverinnehelle! "I vssk n ligger min -"

36

Tro inte p5 allt du hor!

E Johanna, min kompis, bedttade att hennes kusin kanner eft

par som haale varit och storhandlat pa eft varuhus i UlIaIed'

iom ligger ca 20 mil fren deras bostad Niir de kom hem igen

upptbckte kvinnan att hennes handvaska med pengar'

kontokort, kdrkofi och annat var borta Efter negm dagar dngde

io pe$on och sa att hon hade hittat vaskan Allt fanns kvar

rtom pengama Men hon tyckte att det skulle vaft fijr lengq

I5 mil, att kijra hem till paret fdr att hmna tillbaka vziskan

Diiremot erbjitd hon sig att kdra halva vagen De best'imde atl

Je skulle ses pi en parkeringsplats Parct satte sig i bilen och

<drde till parkeringsplatsen De viintade och viintade men ingen

ior Till slur gav de upp och kbrde hem igen

Nlir de kom hem hade det vadt inbmtt i deras villa'

\iffolkhijrdenhlirhistorientrorsomligaattinbrcttetvarenrcntillfallighefmedan

]naka tlor att alet var planemt Och sA finns 'let de som s'iger att inget av detta iir

iant De unahar t.ex vaddr paret inte bad personen att l:inna in viiskan hos polisen

rller att skicka den, varfdr parei inte misst'inkte nagot niir personen erbjdd siB att

tbra dver 7 mil fdr att lanrna tillbaka den Har detta verkligen hant eller :ir det ett

3\empel pA en modem vandringss?igen?

I a a ;der har vi berafial historier fdr varandra Syftet kan ha varit att stitka

noralen, a$ fa ett folk att kiinna stiine samhiirighet' att vama fdr det okanda eller

i.lt entelt att underh5lla En del av dessa historier kallar vi van'lringssagner Ofta

randldr de nm der om :ir n] n ellef lriintlande fdr o<s eller om negol som cr

.$immande Till exempel iir minga a\ viru'larmen n'ir del galler dalorer och

nobiltelefoner, falska

Manga tror pe vandringssagnema Enligt folktivsforskaren Bengt af Klintbery

lkartro.olirdigtretenomhistodenintraffaJpeenbestlimdplats'omhuvudpenonen.ir:n bekant till en bekalt och alltse inte vem som helst lbland har man kunnat lasa

storien i tidningen och da dkar ocksa fov?irdigheten En vandringssagen sKa ocKsa

rara liitt att komma iheg se att man kan Aterberafta den

L\STIPS: RAttdtr ; pizzdrx av Bengt af Klintbetg

D l 5 K l I E R A F l l l e r \ r o d r i n ! c $ g n e r n a n i g o r b e b o r I k a n d u b e r ; r l a e n \ J n d r i n g " a 8 e n

-3'7

Minns du ordet? 4

ses somliga

bekant tillf;ilighet

mundigsI{Iiimmande

misst?inktefdnitrja

inrriitrade

l Man skulle inte skiva tentrn

Det var en

2 Asa och hennes tjejkompisar ska biiffas i

kviill-De har bestiima aft de ska pa puben klockan sju

3 Hon har ett kul jobb nen ltinen racker knappt till bide mat och hyra

4 Eva bedittade exakt hur de skulle sa ldr att hitta till bion

5 Daniel todde att han inte skulle klara tcntan

IIan att det inte sl:ulb ga sa

brd-6 Det hilr hinde niirjag studerade i Lund

niirjag studemde i Lund

7 Hanld blir r?idd n:ir han lyssnar pe spitkiistoner

Det

Harald tycker att spitkhistorier lir lite

8 De tratrades utan att ha planerat det

De trjitrades av en

9 Det finns nega soqr altid iir pA gott humdr

ve*ar alltid glada.

10 Nagon som hennes hor kdnde berattade vandringssiignen

3 8

till hennes bror berAttade vandringssngnen

En spiikhistoria

Bcsvara frAgorna koft!

l Kar man fiirklara "det mystiska och dvematurliga ' enligt texten?

vilka it Laban och Labolina?

f

Vad hadlar spijklistorier ofta om?

Hur bitrjar spitkbisrori€n ?

Varfdr kiir de unga m,innen sA saka?

i

!-3

Vad far de plittsligt se'l

vafiir vill flickan ha Lift?

Vad hitnder n:ir de har konmit ftam tiu adressen?

Vad gdl de unga mannen?

, t - Vad berAttar kvinnan fif dem?

L

t:;ssne igen och berAta sedan urten!

39

Det dr farligt att vara polis!

E En kvinnlig polis blev i nan skadad nar hor och

en kollega $ep en man utanfdr en radio- och

rv-aff:ir i centraia Lund de han fiJrsdke kasta en sten

mot afftirens skylddnster Mannen blev fitrd ti

polisstationen d:ir han fick tilbringa nanen Polisen

sHppte honom efter fiirhit i dag pe morgonen

-Asa kan inte jobba fiir hon har brutit armen Enjoumalist kommer hem till hennenegra dagar efter olyckan fiir att gdra en intervju Han haller pa a$ skriva en

artikel serie om polisens arbete

Joumalisten Har du mycket ont?

Asa Inrc se valdigt nu ftingle, men de fijlsta nArema sov jag dehgt

Joumalisten Kan du befitta hur olyckan gick till?

Asal Jo, jag och min kollega, Kenneih, kom kdrande pA Stora Sddergatan

Det var lite folk ute eftersom det var ganska sent och det regnade ochbl6ste Di sig vi en mal som stod utanfijr en radio- och tv-aff?ir Vityckte att det verkade misstiinkt fdr vem har lust att titta i skyltfatnster

i det vadret? Si vi stannade bilen och steg ur N:ir mannen lick syn peoss kastade han en stor sten, som han hellit i handen, pa marken ochbiidade springa ften phtsen Vi fdrstod de att allr inre srod ratt ti sa

vi sprang efter honom Jag kom lite efter min kollega Sen vet jag intedktigt vad som h:inde Plittsligt Ug jag pe ma*en

Ojde, snubblade du?

Nej, men vid sidan om mig Ug ett bananskal se anragligen hade jaghalkat pe del Jag kinde aft jag hade jatteont i armen, atr jag knapprkunde Iijm den Som tur var kom en yngre par fdrbi just de De hademobiltelefon och ringde efter ambulans

Var du tvungen att v:inta liinge?

Nej de, ambulansen kom efter bara negra minuter N:ir jag kom tillsjukluset blev jag riintgad och de sag de att min hdgra alm var bruten.Sajag blev gipsad, men jag behiivde inte bli opererad Nash dagkunde jag ika hem

Hur kiinns det att inte kunna jobba nu pa efi tag?

Jag kan ju inte gitra se mycket eftersom jag iir hiigerhiinr sejag sitrermest Hir i fetdljen och laser Jag tittar ockse lire pe w, men jag blirutbikad av alla sepoperor

Asa

Asa

40

Jag troalde att poliser tittade pa potsseriema pa tvNaha du, inte jag i alla fall

Och hur gick det fiir mannen?

Min kotlega grep honom men man slappte honom igen n?ir han hadeblivit fdrhijrd Under fijrhdret sa han att han brukade b:ira pa stenariblirnd och dll han preci' kommjl iheg dtt han Sldml \tiinga a\ \pi'enhenrlna Det var diirfiir han sprang

IIm, jag undrar om man verkligen kan tlo pe det Jag tackar i alla Jallfcjr att du st?illde upp pe den har inte jun Kryapedigl

Tack Det var inget Det var bara roligt att prata en stund med dig'

LPPSATS: En krimin alhisloria

Stitldsnattd i butik och

BrottstjT Antal anmelda brott

Stold/snatreri ur och fitn 143072

motordrivet fordon

StraMafdljd och olika brottAot",' (t.ex parkeringsbdter, polisen bestammersumman), ddgsbrter (baserat pi inkomsten'domstol bestammer sumn an), fringelse 14dagff-l8 ir, Itrstids/tiir8€tue (ej tidsbestiimt)

s lqdd'till sJ n, ele knonis k fotb.i aSut?/ii om mu td vdor fdr hdgst 800kJ Rutlrller: om man kdf bil ned ner iin 0,2 %' alkohol i koppen

Inrrorl om man "gir" in i dgon dnans hem eller Jftaztu8,'r.h.r on nm fOstdr negot son nagon

Milr,tanl,lr om rM skadd en annd Peson

Rd om man tar pengaf frln en person el l ex en bdk

1346'78

117 92516'715

6 0 0 r 4s93285174232052

1 4 1 8 0

8 5 3 4

Brott mot na*otikastaf llageDRattrylleri

Ran, grovt ren

IISKUTERA: Vad k3n man saga om siffmma i tabellen? Hur ar der i andra 1ander? Anviind)(l s.)m enligt, antal, antuL, janfort ned, dkaln inskd lle flestoldet nestat

Utseend€y'Signalement

Ot^ iar p.Lit'* "taga"efula beskrivningar frAn viitnen Man lagger mitke till olitr'a sakel-l it, -i-" -* fei eorsok att beskdva kassdskan som du seg i glr nar du handladerlat Du kan t.ex aiviinda de hiir oden:

DnSdr tjver/under/av medeliangd

I ik: kaftigl bygg.Jsmal

1/l/drr barn/yngre/medelelders/mdre

HAJeirs och hirkingd: mdrk ljusrrijtt har' kott/imgt htu, skallig

O,r a nliir s : brunzlbllal grijntmirrka iigon

d1tirtu"/r ljus/mork, rdd jacka, troja miissa o s v

De vanligaste brotten i Sverige

4 l

En gupp adelsmiin, som hade blivitinspirerade av fianska revolutionen,planerade d:irfif att diida kungen Adels-

'

;;"";r;";r;;il;,;;;*j-sig att utfiira mordet eftersom han hatadek:ungen Man kom ttverens om att detskulle ske vid en operamaskerad diirkuDgen skulle vara gAst och alla gasterbiiru mask

Under middagen ftire maskeraden fick Gustav III ett brev som vamade honom fdr

an negot skulle hiinda, men kungen brydde sig inte om vamingen N?ir kungen ochhans viiDner gick rllnt bland g:istema, kom nagon fram till honom, klappade honom

pe axeln och sa: "Godafton vaclca masL' Det va det tecken som adekmAnnenhade kommit itverens om Anckarshdm steg fram och skiit kungen i ryggeD Nagonropade: "Elden iir lijs !" fitr att skapa fiirvirring

Ponsmastaren i Stockholm kom till platsen och seg dll att man leste dijramaoch antecknade namnen pe ala nervarande Pa golvet leg tve pistoler som tillhttdeAnckarstrdm Han och hans mealhjiilpare blev arresterade, och Anckarstrijm erk?indeatt det var han som skjutit kuDgen Anckarshiim blev dijmd till ditden Den 27 april

1792 a\rattade man honom genom halshuggning

Gustav III dog inte omedelbafi utan fd$t den 29 ma$ pe grund av skadoma

Svara pa fresoma:

1 Varfitr ville adelsmlinnen doda kungen?

2 Varfdr tror du att man planerade att dijda kungen pa en naskerad?

3 HxI fitrsijkte man skapa fit virring?

4 Vad hiinde med Ancka$trdm?

LASTIPS: Gff ar /1av August Strindberg

RESTIPS: Livmstkanrnaren pe Kungliga slottet i Stockholrn

I

El Sfiax fdre midnatt den 28 februari ar 1986, I94 er efter mordet pe Gustav lll, blevSveriges statsminister, Olof Palme, nedskjuten pa iippen Sata i Stockholm.

OlofPalme hade varit pi bio tillsammans med sin hlrstru och paret besHmde sig16r ati promeneft hem efter bioD Just den kvallen hade Olof Palme inga liwakterEiter nagra kvafter, vid korsningen Sveavagen och Ttnnelgatan, kom pldtsligt enn1an fram ur miirkret och skdt flera skoft mot paret Olof Palme dog omedelbarlSvenskama blev djupt chockade fdr ingen hade kunnat tro at negol sedant skullekunna handa i Sverige

Det fanns flera vittnen vid mordplatsen och media visade en s.k fantombild avmdrdaren Man hittade aven tva kulor fren en revolvef nara mordplatsen

Sa smeningom kunde polisen gripa

en man och huvudvittnet, ftu Palme,

pekade ut honom som den man hon hade

rett pd mordplatsen Mannen blev fbrst

liilld fiir modet i tingsrAten, men hov

ratten fiikande honom senare

Det har funniIs menga teorier om

bakgrunden till mordet och om vem som

utforde det Men trots att det nu har gitt

menga ar, har annu ingen blivit ddmd

ibr mordet

SvaLa pa frAgoLnal

I Hur reagerade svenska folket pa mordet?

L Varfor reagerade svenskarna sA?

: Hurgick det fdrmaDneD som man grep?

1 Vem dodade Olof Palmel

DISKUTERA: Man klarade snabbt upp mordet pa Gusmv lll men Palmemordet ar lbriarande ouppkldat Vad kan o alema vara? Ar dei svarare att klda upp brott i dag trots aUreknik sompolisen har tillgang dll? Jilmfijr de tvl norden skitlnader oc| likheter

Modplatseh pe Sveavtgen negra dagar eftet hatdet.

Minns du ordet? 5

.n tag utf-itrde

anragligen vittne

se smaningon kollegorantecknar tillbringade

I Mamen stannade pe poDsstationen itver natten

natten pe poLsstationen.Han

Jag hade

Jag hade

nog hdlkarpe ettbanaDskrl

halkat pe eft batranskal

3

5

1_

E.

En ung kvinna sag niir olyckan h:inde

Man vet inte vem som

6 Daniel skiver upp allt vad Asa s?iget att han ska handla.

:1 Daniel vet inte var hans garnla raskor ?iI

Han iDte sina iilskade tr:iskor.

Man vet inte vem som gjorde det

Dr masb koruna och hjalpa mig nul

och hjalp migl

Drniel har inie ts?iffat sin syster pn ganska l:inge

Anna och Danrel bar inte trsffats pe

9 Efter en tid kunde polisen gnpa mannen

det.

blev han gdpen av polisen.

10.Asa gillar sina

Asa gillar sina

44

f66 er cykeln?

S.am koft pdfrdgoma!

l Ungef;ir hur mAnga cyklar blir stulna varje ar i Svedge?

: N?i hander det att unga miin stjiil cyklar?

r varf('I stjiil knarkare och andra missbruk$e cyklar?

a-' Hur stjal pofessionella ligor cyklar?

5- Var blev Kalle Nilsson av med sin cykel?

6- Varfttr fick han inte tillbaka sin cykel n?ir han hittade den?

-

Varfitr topre Manind fr,in Malmo en oy qkel'l

!- Vad gjode Martina n:ir hon upptickte att hennes cykel var stulen?

9- Hur mycke har cykel nummer tv, koslat Martina?

:'' FAr trIan ta tilbata sin egen stulna cykel om man hittar den pa stan?

l l

I'

) i

i